Hoppa till innehållet

Så påverkar EU:s nya utsläppskrav dig

Efter långa och svåra förhandlingar har EU äntligen enats om Euro 7, de nya utsläppskraven för personbilar, lätta lastbilar, lastbilar och bussar. För första gången finns också krav på partikelutsläpp från bromsar och däck. Här reder vi ut vad som gäller och hur det påverkar dig som bilist, fordonsindustrin och Sverige som land.

Foto: Mostphotos

 

 

En ny bil, buss eller lastbils utsläpp av kväveoxid och partiklar är oerhört mycket lägre än för ett par årtionden sen. Det beror mycket på de stegvist skärpta Euro-kraven, som också blivit grunden för miljökrav på nya fordon i andra delar av världen – det vi gör i EU har betydelse! Länge var de minskade utsläppen tydligast i laboratorietest med mindre förbättringar i verkligheten, särskilt i kallt klimat. Men med tiden har verklighetsanknytningen skärpts så att utsläppsminskningar sker också i verkligheten, även när det är kallt ute och även innan motorn blivit varm.

Dessutom minns vi hur en rad biltillverkare fuskat med sina utsläpp – men också att kontrollsystemet fungerar; de avslöjades och har dömts till dryga böter. Särskilt i USA har dieselgate lett till mångmiljardbelopp som påskyndar omställningen till avgasfri mobilitet.

Enskilda fordonstillverkare har varit positiva till de skärpta kraven, men deras gemensamma organ har strävat emot, ofta med argumentet att skärpta miljökrav leder till dyrare bilar vilket leder till att fler behåller sina gamla bilar vilket leder till att utsläppen ökar. Så tycks de inte ha blivit; bilförsäljningen har återkommande slagit nya rekord trots skärpta utsläppskrav och nu stagnerat trots att kraven inte skärpts på länge.

Nu menar biltillverkares samarbetsorgan ACEA att de Euro 7-krav som först föreslogs skulle vara så tuffa att nå att det skulle kräva enorma utvecklingsresurser som behövs för att ställa om till elbilar och klara EU:s förbud mot nya fossilbilar från 2035. Dessutom anger ACEA, med stöd av beställda studier, att långtgående krav på minskade utsläpp av kväveoxid och partiklar betyder högre förbrukning – helt enkelt att bättre luft lokalt skulle stå mot sämre klimat globalt.

Enkelt uttryckt så fick bilindustrin gehör för sina invändningar och Euro 7 är i huvudsak Euro 6 på bilsidan, om än med något skärpta krav på partikelutsläpp. För tunga bussar och lastbilar är kraven skärpta och utvidgade så att dikväveoxid (N 2 O) också ingår, och fasta partiklar ända ner till tio nanometers diameter omfattas.

Varje fordon ska få ett miljöpass med aktuell information om bränsleförbrukning, batteriers hälsotillstånd, förorenande utsläpp ”och annan relevant information som genereras av fordonsbaserade system och övervakare”.

I takt med att allt fler nya bilar går på el, blir också utsläppen från avgasrören allt mindre relevanta. År 2050 kommer uppemot 90 procent av alla vägtransporters partiklar från annat än avgaserna, och redan nu är utsläpp från däck den största källan till mikroplaster som släpps ut i miljön.

Därför är den största nyheten med Euro 7 att det äntligen ställs krav på partiklar från däck och bromsar – inte bara vad som kommer ur avgasröret. Men alla är inte lika inför Euro- kraven; de är tuffast för elbilarna. När en vanlig bil körs får bromsarna släppa ut 7 mg/km partiklar, elbilarna bara 3 mg/km, för tunga skåpbilar gäller 5 mg/km för eldrift mot 11 mg/km för andra framdrivningssystem. För däcken ska kraven stegvis preciseras och införas, det är inte helt enkelt att mäta och det är förstås – med bilindustrins kända argument – viktigt att partikelkraven inte ger oss däck som ökar bilarnas förbrukning.

Omställningen till avgasfri bilism försvåras inte bara av bristande laddinfrastruktur eller dyra elbilar, utan också av en oro om vad som händer när batterierna är slut. Det hanterar Euro 7, genom att för första gången ställa krav på batteriers hållbarhet. Efter 10.000 mil och fem år måste batterierna i en elbil eller laddhybrid måste ha minst 80 procent kapacitet kvar, efter åtta år och 16.000 mil minst 72 procent, med något lägre krav för lätta lastbilar. Uppfylls inte detta, måste tillverkaren lösa det till exempel genom att byta ut batteriet. De flesta elbilstillverkare har redan idag ungefär motsvarande garantier, men att ha hela EU i ryggen ökar förstås konsumentens trygghet.

Euro 7 är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2025, och de nya kraven införs stegvis de kommande fyra åren. Det sker snabbast för personbilar och över längst tid för de tyngsta fordonen, med däckkraven från år 2028. 2030 kan nya regler träda i kraft, förmodligen skärpningar. 2035 får enbart nya personbilar med nollutsläpp säljas, men Euro-klassningen blir fortsatt relevant eftersom den ju nu hanterar bromsar, däck och batterier – och för tunga fordon kommer kravet på avgasfrihet betydligt längre fram.

I Sverige dör tragiskt nog ungefär 300 personer om året i trafikolyckor – men långt fler dör av trafikens luftföroreningar. Trots det omfattar Nollvisionen för trafikdödlighet enbart de som dör i trafiken, inte de som omkommer av trafiken. Här manar Euro 7 till ett nytänk. Utsläppen från nya fordon har minskat för varje steg uppåt i Euro-klassningen som tagits, men det har till stor del ätits upp av ett ökat trafikarbete. Eftersom både körsträckan per bil och den totala fordonsparken nu minskar i Sverige, är förutsättningarna goda för att nu faktiskt få minskade utsläpp från trafiken.

Euro 7 får stor betydelse för Sverige som fordonstillverkarland. Omställningen bort från fossila drivmedel påskyndas, och batteritillverkare som Northvolt som betonar vikten av hållbara batterier stärks i konkurrensen mot mindre nogräknade aktörer. Myndigheter som hittills inte uppfyllt kraven på att sluta köpa fossilbilar, får ökad trygghet i att batterierna håller. Alla vi som behövt bemöta påståenden om att elbilen snart blir stående med krav på orimligt dyrt batteribyte, har nu hela EU på vår sida i argumentationen. Arbetet för att nå transportsektorns klimatmål blev därmed ett snäpp enklare.

Visst, Euro 7 urholkades jämfört med det ursprungliga förslaget. Men för att vara en besvikelse är det faktiskt ett kraftfullt verktyg.

Lär dig mer: 2030-sekretariatet anordnar torsdag 25:e april klockan 10 ett webbinarium om Euro 7, där EU-parlamentarikern Jakop Dalunde (mp) ger inblick i de politiska processerna, Michelin förklarar betydelsen på däcksidan och Scania utvecklar hur omställningen av lastbilar och bussar bäst påskyndas. Läs mer här!

Mattias Goldmann är grundare av 2030-sekretariatet och en av Sveriges mest tonsättande debattörer i klimatfrågor.

Innehåll från Lignin IndustriesAnnons

Lignin sänker plastindustrins CO2-utsläpp

Plastindustrin står inför enorma utmaningar i arbetet med den gröna omställningen och målsättningen att nå klimatneutralitet senast 2050. För att nå dit räcker det inte med ökad återvinning, själva råvaran i sig måste bli fossilfri. 

Av 400 miljoner ton plast per år globalt, är det bara 1% som är biobaserad. Plastbranschen förväntas växa till minst 1 miljard årligen 2050 enligt OECD. Om klimatmålen ska nås, innebär detta en kraftigt ökad efterfrågan på biobaserade plaster. Glädjande nog är möjligheterna stora och ett av svaren hämtas från skogen.

Outnyttjad resurs med enorm CO2-besparingspotential

Lignin är en av världens vanligaste förekommande men också underutnyttjade biopolymerer. Ett träd består till 20–30% av lignin och ämnet har länge ansetts vara en restprodukt som vanligtvis förbränns. Med en potential att signifikant minska CO2-utsläppen är lignin en praktisk lösning som är redo att tas i bruk.

Brygga mellan skogsindustrin och plastbranschen

Lignin Industries har banat väg för att omvandla lignin till en högkvalitativ och förnybar termoplast som på ett enkelt sätt kan integreras med andra plastmaterial. Tack vare den patenterade teknologin kan nu detta skogsmaterial ersätta fossila plaster och på ett betydande sätt minska koldioxidutsläppen. Samtidigt tas den före detta restprodukten om hand, vilket är positivt även för skogsindustrin. Christopher Carrick, grundare av Lignin Industries, har en mångårig familjebakgrund inom skogsindustrin och har forskat i över ett decennium om lignin.

– Vi är som en brygga mellan skogsindustrin och plastbranschen där vi adderar värde till båda, säger Christopher Carrick.

Gör det enkelt för plastindustrin

Den låga användningen av biobaserad plast har historiskt sett berott på utmaningar med skalbarhet, funktionalitet och processbarhet. Lignin Industries material är både skalbart och resurseffektivt och konkurrerar inte med livsmedelsproduktion, i motsats till många andra biobaserade plaster. 

– Det finns årligen över 100 miljarder ton av lignin globalt vilket gör det utmärkt att skala upp. Vårt drop-in-material har samma höga prestanda som fossila plaster, är formbart och färdigt att användas i plastindustrins befintliga processer, säger Fredrik Malmfors, vd på Lignin Industries.  

Att kunna tillgodose plastindustrins krav på ett material som är både återvinningsbart och som sänker koldioxidutsläppen har varit avgörande för Lignin Industries.

– Dessutom är det återvinningsbart, vi ser till och med förbättringar i plastens återvinningsegenskaper när man tillför vårt material, fortsätter Fredrik Malmfors.

Mångsidigt material

Tack vare materialets flexibilitet kan det blandas in i en rad applikationer, från polyeten-film till formgjutna polypropen eller ABS-produkter, som förpackningar och elektronik. En nyligen introducerad innovation är bolagets Net Zero Bag som hjälper e-handelsbranschen sänka sina koldioxidutsläpp.

Om Lignin Industries
Lignin Industries AB grundades 2018 med visionen att använda lignin, en av världens mest outnyttjade biopolymerer, i den gröna omställningen. Genom den patenterade teknologin omvandlas lignin till ett högkvalitativt biobaserat material som ersätter fossila plaster och därigenom sänker koldioxidutsläppen. Möjliga användningsområden är produkter gjorda av polyeten-film, polypropen eller ABS-plast, till exempel förpackningar och elektronik. Huvudkontor och tillverkning finns utanför Uppsala.

Läs mer på www.lignin.se

Mer från Lignin Industries

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lignin Industries och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera