Hoppa till innehållet

Snabbväxarna pressas av minskad efterfrågan

Minskad efterfrågan har seglat upp som Gasellföretagens främsta utmaning. 

I en undersökning som Di har gjort bland Sveriges snabbast växande företag svarar två av fem att de påverkas av det. 

Nedskärningarna i offentlig sektor är ett hårt slag för vissa. 

Bo Larsson och Rebecca Larsson från Rawfoodshop samtalar med Di:s moderator Andreas Johansson på Di Gasell Next level i Malmö på torsdagen.
Bo Larsson och Rebecca Larsson från Rawfoodshop samtalar med Di:s moderator Andreas Johansson på Di Gasell Next level i Malmö på torsdagen.Foto: Pax Engström Nyström

Trots många prövningar har landets snabbväxande bolag klarat sig relativt bra. Efter år med pandemi, krig i Europa, utbudskaos och kraftiga prisökningar blev antalet Gasellföretag ändå fler både 2022 och 2023.

Men i en undersökning som Di har genomfört bland de som har utsetts till Gasellföretag under åren 2018–2023 uppger nästan tre av fyra, av de 149 som har svarat, att det turbulenta omvärldsläget har påverkat bolaget.

En av de tydligaste effekterna är minskad efterfrågan på tjänster och produkter. Det svarar 41 procent av bolagen, vilket sticker ut i jämförelse med fjolårets enkät. 

”Katastrofal orderingång”, skriver en företagare i en kommentar.

”Ett par kundprojekt har avbrutits eller pausats på grund av brist på finansiering”, skriver en annan, medan en tredje konstaterat att det blivit större konkurrens om uppdragen.

Drivmedels- och energipriserna är också ett märkbart problem, men verkar inte slå lika hårt mot bolagen som under 2023. Eftersom svarsunderlaget i undersökningen är relativt litet bör man vara försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser av skillnaderna från år till år, men trenden är ändå påtaglig. 

Däremot verkar stigande råvarupriser plåga bolagen i samma utsträckning som i fjol. 40 procent uppger att det är en av de tydligaste effekterna av omvärldsläget på bolaget. I kommentarsfältet nämner bolagen högre priser på alla insatsvaror, stigande räntor, högre hyror och dyrare leasingkostnader.

Den svaga kronan är ytterligare ett huvudbry för många av Gasellföretagen. 

När ett företag kämpar med ekonomin kan det lätt få följdeffekter. Ändå uppger en klar majoritet att varken de själva eller någon av kunderna haft betalningsproblem det senaste året. En knapp tredjedel uppger att de haft kunder som haft svårt att betala det senaste året, och ytterligare 8 procent att både de själva och kunder haft betalningsbesvär.

”Våra kunder har dåligt med likviditet, vilket gör att de handlar mycket mindre. Vi ser också ett ökat antal konkurser vilket påverkar vårt resultat”, skriver en företagare.

Flera pekar på att de drabbas av nedskärningar i offentlig sektor, men också att ersättningen från offentliga aktörer inte följt med den ökade kostnadsbilden.

”För låg ersättning från staten för våra välfärdstjänster, kraftigt stigande löner för våra yrkeskategorier”, skriver ett av de påverkade företagen.

”Ökade omkostnader men oförändrad ersättning. Det har inneburit stora ekonomiska utmaningar där jag inte kan möta lönekraven. Därför har jag tappat bra personal till bland annat kommunen som fortsatt kan ge högre löner”, uppger en annan.

När Di:s leverantör av Gaselldata ska peka ut vad som utmärker Gasellföretagen handlar det inte minst om förmågan att övervinna svårigheter och upptäcka möjligheter. Det blir tydligt när företagarna i undersökningen blir ombedda att beskriva sin situation och sina utmaningar i fritextsvar.

En av företagarna uppger att sjunkande efterfrågan fått dem att lägga större vikt på säljsidan, vilket har burit frukt. Nu ser de en ny möjlighet att dra nytta av den svaga marknaden.

”Många kunder passar på att rensa ut bland äldre leverantörer, vilket vi hoppas kunna utnyttja framåt då vi är ett lysande alternativ till de mer traditionella konsultleverantörerna”, skriver företagaren.

En annan entreprenör summerar i sann Gasellanda:

”Det finns alltid tillväxtvägar. Det gäller bara att vara kreativ och hitta nya vägar före någon annan.”

Innehåll från Svea BankAnnons

Så påverkar konjunkturen hur svenskarna vill betala

Inflation och högre räntor har fått nordiska konsumenter att anpassa sin vardag till ett nytt ekonomiskt läge. Svea Bank har undersökt hur det påverkar valet av betalmetod.  Mest växer direktbetalning.

EXTERN LÄNK: Läs mer om svenskarnas betalval 

I rapportserien Payments in the Nordics för 2024 har Svea Bank frågat 4 000 nordiska konsumenter hur deras föredragna betalsätt förändrats i förhållande till den rådande ekonomin. Det visar sig att 26 procent har ändrat sina betalvanor. 

De som främst bytt betalmetod är unga vuxna i åldrarna 18–39, där 35 procent uppger att det ekonomiska läget påverkat deras betalningsalternativ mycket eller väldigt mycket.

Fler väljer direktbetalning

Den vanligaste förändringen som nordiska konsumenter gjort är att oftare använda en betalmetod där pengarna dras direkt från kontot. Det uppger två av fem. Samtidigt väljer en av fem i stället att betala med faktura i högre utsträckning än tidigare och ungefär lika många väljer att handla med delbetalning.

– Betalningsalternativ spelar en viktig roll när det kommer till att handla såväl online som i butik. Nu när världsekonomin förändrats drastiskt syns anpassningar på flera plan, också betalmetoder. Att fler väljer direktbetalning är en naturlig följd av det ekonomiska läget, då de troligtvis inte vill riskera att ligga ute med pengar de inte har. Delbetalning innebär dessutom en extra kostnad i många fall, vilket många gärna undviker – särskilt när ekonomin sviktar, säger Magdalena Caesar, Affärsområdeschef för betallösningar på Svea Bank.

Magdalena Caesar, Affärsområdeschef för betallösningar på Svea Bank.
Magdalena Caesar, Affärsområdeschef för betallösningar på Svea Bank.

Gränsen för att skjuta upp betalningen

Vid köp under 1 000 kronor vill tre av fyra betala direkt. Endast fem procent föredrar att delbetala summan och 16 procent uppger att de helst betalar med faktura. I takt med att summan går upp ökar också konsumenternas vilja att betala senare. Vid köp över 5 000 kronor uppger 27 procent att de föredrar fakturabetalning och 29 procent väljer helst delbetalning. En tredjedel föredrar fortfarande direktbetalning. Oavsett summa föredrar personer över 50 år i högre utsträckning att pengarna dras direkt från kontot jämfört med de yngre åldersgrupperna.

Även bland produktkategorier skiljer sig val av betalmetod något. Vid köp av dagligvaror, mat och dryck önskar en stor majoritet, 83 procent, att betala direkt. Inom kategorin hälsa och apoteksvaror, samt skönhet, kläder och böcker är det 70 procent eller mer som vill göra en direktbetalning. Möbler och inredning, hemelektronik samt byggvaror vill närmare en fjärdedel betala med faktura. I alla produktkategorier är dock alternativet att betala direkt mest lockande.

– Summan har betydelse för hur vi väljer att betala. Även om direktbetalning ofta är föredraget, kan faktura och delbetalning ha en avgörande roll i konsumentens köpbeslut. Det syns extra tydligt hos de yngre åldersgrupperna som vill ha flera betalningsalternativ tillgängliga, avslutar Magdalena Caesar, Affärsområdeschef för betallösningar på Svea Bank.

EXTERN LÄNK: Läs mer om svenskarnas betalval 

Mer från Svea Bank

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Svea Bank och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera