Allt färre äger skog i Sverige. På 25 år har antalet enskilda skogsägare minskat med närmare 13 procent, visar Skogsstyrelsens färska statistik. 1999 ägde totalt 354.288 fysiska personer skogsmark i Sverige. Antalet fysiska personer har därefter minskat och 2023 var det 309.587 som ägde skog. Av dessa var 97 procent bosatta i Sverige medan knappt 3 procent var bosatta utomlands. Under perioden 1999 till 2023 har den andel som är bosatt utomlands ökat från 1 till knappt 3 procent.
Fortfarande dominerar dock privatpersoner det svenska skogsägandet, närmare hälften av den produktiva skogsmarken i landet, 49 procent är i enskilt ägo.
Samtidigt som skogsägarna blir färre blir de också allt äldre. Under perioden 1999 till 2023 har skogsägarnas medelålder ökat från i medeltal 55 till 61 år, oavsett kön.
Bland landets enskilda skogsägare är idag 60 procent män, 38 procent kvinnor och 2 procent saknar uppgift om kön. Här är förändringarna små under 2000-talet.
Det gjordes också färre skogsfastighetsaffärer under 2023 jämfört med de senaste åren, konstaterar nyhetstjänsten Skogsindustrin. I fjol genomfördes 4 538 överlåtelser, jämfört med 5 221 stycken under 2022, enligt teknikföretaget United Robots som för ATL har bearbetat data från Lantmäteriet.
Fastighetskungen och finansmannen Roger Akelius var den som gjorde den största skogsaffären 2023 mätt i hektar skog. Med 4 515 hektar köpte han överlägset flest hektar, före Södra Skogsägarna som handlade 2 247 hektar.
Det var också köparnas marknad i skogen i fjol. Skogspriserna sjönk med drygt 5 procent, enligt rådgivningsfirman Ludvig & Co. Mest föll skogsmarkspriserna i södra Sverige, med närmare 7 procent.
Det är ett hack i en annars fin utvecklingskurva för skogspriserna som de senaste fem åren stigit med 28 procent och de senaste tio åren med drygt 50 procent. Går vi 30 år tillbaka är prisuppgång än mer dramatisk på svensk skogsmark. Sedan 1995 har priset för Sverige som helhet rusat omkring 220 procent.
