Hoppa till innehållet

Rapport #7: Här är Sveriges bästa mobilitetsstäder

MOBILITETSRANKNING Lund kniper inte helt oväntat förstaplatsen i Dagens industris rankning av Sveriges bästa mobilitetsstäder. ”Långsiktighet, politisk enighet och en tydlig struktur” är vinnar-konceptet. 

VINNARTRION: Stockholm, Lund och Västerås tar pallplatserna i Dagens industris rankning av Sveriges bästa mobilitetsstäder 2023.
VINNARTRION: Stockholm, Lund och Västerås tar pallplatserna i Dagens industris rankning av Sveriges bästa mobilitetsstäder 2023.Foto: Mostphotos

”Att Lund vinner kommunrankningen visar att allt nedlagt jobb verkligen lönat sig. Det hade varit jättekonstigt om Lund inte hamnade bland topp tre eftersom kommunen jobbat så länge och strukturerat för en hållbar mobilitet”, säger Jesper Johansson, senior konsult inom hållbar mobilitet på teknikkonsultföretaget Tyréns som varit med och tagit fram rankningen ihop med Di Mobilitet. 

Lena Fällström Törnered, Lunds vice ordförande i tekniska nämnden (S), och Anna Karlsson, verksamhetschef trafik och mobilitet, tekniska förvaltningen i Lund tar emot pris för ”Sveriges bästa mobilitetsstad 2023” av Tyréns Jesper Johansson. Vänster i bild: Konferencier Mattias Goldmann.
Lena Fällström Törnered, Lunds vice ordförande i tekniska nämnden (S), och Anna Karlsson, verksamhetschef trafik och mobilitet, tekniska förvaltningen i Lund tar emot pris för ”Sveriges bästa mobilitetsstad 2023” av Tyréns Jesper Johansson. Vänster i bild: Konferencier Mattias Goldmann.Foto: Cornelia Jönsson

Av de 25 kommuner som är med i rankningen är Lund bara den 16:e största till storlek. Generellt verkar det vara enklare för större kommuner att hamna högre upp i rankningen, bland annat på grund av bättre och tätare struktur på kollektivtrafiken.

”Lund är en kommun som under decennier har satt hållbar mobilitet i fokus. Deras arbete har präglats av en långsiktighet, politisk enighet och en tydlig struktur. Satsningar på biltrafik har fått stå tillbaka för satsningar på kollektivtrafik, cykel och gång. Ett förankrat och välplanerat arbete med både mjuka och hårda åtgärder har bevisligen gett effekt. En förhållandevis liten kommun som tillhör de större gällande hållbar mobilitet!”

Det är uppenbart att det inte lönar sig att hatta runt i projekt utan långsiktighet. Att Lund är en studentstad, med många invånare som ser fler än miljömässiga fördelar med cyklandet och gåendet, är också en fördel.

Läs en längre text om arbetet i Lund här

Andraplatsen i Di:s rankning hamnar Västerås. Inte alls lika tippat, enligt Jesper Johansson. 

”Västerås är enda kommunen som har bättre förutsättningar än utfallet, vilket är intressant. De har alltså en otrolig potential och om de börjar jobba med åtgärder och får fler invånare att börja använda hållbara transporter, ihop med sina redan i dag bra cykelvägar och kollektivtrafik, kan de behålla sin plats i täten även nästa år”, tror Jesper Johansson.

Stockholm tar hem tredjeplatsen i rankningen, med motiveringen: ”Stockholm har ett av Sveriges bästa kollektivtrafiksystem. Stockholm har systematiskt expanderat och förtätats i symbios med hållbara trafikslag som tunnelbanan och pendeltågen. Under 2000-talet har även kvaliteten på cykelinfrastrukturen ökat samtidigt som trängselavgifter har införts och i sitt övergripande styrdokument prioriteras gång cykel och kollektivtrafik före bil vilket avspeglas i utformningen av nya stadsdelar.”

Vilka resultat är värda att lyfta upp extra?
Linköping kommer på 5:e plats och ligger bra balanserat med utfall och förutsättningar. De har likt Malmö jobbat mycket med att försöka påverka invånarna med beteendepåverkande åtgärder”, säger han.

En faktor som påverkat rankningen är trängsel i biltrafiken. Det syns på stockholmskommunerna som får ganska höga utfallsstaplar. Bilkörning är också dyrt med trängselavgifter, vilket vägs upp av en väl utbyggd kollektivtrafik med system med kapacitetsstarkt pendeltåg och tunnelbana.

”Jag är lite förvånad över att Göteborg hamnar så högt eftersom det är en traditionell bilstad, men Göteborg har jobbat länge med beteendepåverkansåtgärder för att öka cykel och kollektivtrafik så det är nog dags för Sverige att sluta se på Göteborg som en bilstad”, säger Jesper Johansson.

Växjö hamnar ganska högt upp men är, enligt Johansson, inte en kommun som man hör så mycket från i det offentliga bruset, medan Gävle är en kommun som ofta medverkar vid konferenser men som hamnar långt ned. Utfallet kan bero på att man jobbat hårt i tätort, medan man på landsbygd har en stor andel fossildrivna bilar. Jesper Johansson nämner också Helsingborg som har en tydlig mobilitetsstrategi för området H22, plats för den internationella stadsmässan staden, men som kanske inte når resten av staden.

Den kommun som hamnar längst ned i rankningen är Borås

”I Borås fall är det många parametrar som har betydelse. De har stora nationella vägar inom staden och som kommun rår de inte över kollektivtrafiken, vilket försvårar”, säger Jesper Johansson

Med rankningen som grund blir det, enligt Johansson, lättare att synliggöra hur långt kommuner har kommit i sitt hållbarhetsarbete. Till syvende og sisdt är det bara slutresultatet som har betydelse för miljön oavsett ambitionen.

”Vi hoppas att vi fått till en så neutral rankning som möjligt och det känns som vi har lyckats”, säger Jesper Johansson.

För att värdera kommunernas ambitioner undersöktes vilka styrdokument och planer som finns antagna av kommunen, allt baserat på öppen data.

Vad ska rankningen användas till?
”Vi vill starta en diskussion kring vad hållbar mobilitet är i en kommun och hur det kan implementeras så att det verkligen gör skillnad. Det är förstås långt från en rankning som skulle hålla i en forskares ögon, men det var aldrig intentionen. Med den öppna data som finns i dag är det omöjligt att göra en perfekt rankning”, säger han.

Läs mer om hur rankningen gjorts i vår rapport.

Innehåll från Svea BankAnnons

Så påverkar konjunkturen hur svenskarna vill betala

Inflation och högre räntor har fått nordiska konsumenter att anpassa sin vardag till ett nytt ekonomiskt läge. Svea Bank har undersökt hur det påverkar valet av betalmetod.  Mest växer direktbetalning.

EXTERN LÄNK: Läs mer om svenskarnas betalval 

I rapportserien Payments in the Nordics för 2024 har Svea Bank frågat 4 000 nordiska konsumenter hur deras föredragna betalsätt förändrats i förhållande till den rådande ekonomin. Det visar sig att 26 procent har ändrat sina betalvanor. 

De som främst bytt betalmetod är unga vuxna i åldrarna 18–39, där 35 procent uppger att det ekonomiska läget påverkat deras betalningsalternativ mycket eller väldigt mycket.

Fler väljer direktbetalning

Den vanligaste förändringen som nordiska konsumenter gjort är att oftare använda en betalmetod där pengarna dras direkt från kontot. Det uppger två av fem. Samtidigt väljer en av fem i stället att betala med faktura i högre utsträckning än tidigare och ungefär lika många väljer att handla med delbetalning.

– Betalningsalternativ spelar en viktig roll när det kommer till att handla såväl online som i butik. Nu när världsekonomin förändrats drastiskt syns anpassningar på flera plan, också betalmetoder. Att fler väljer direktbetalning är en naturlig följd av det ekonomiska läget, då de troligtvis inte vill riskera att ligga ute med pengar de inte har. Delbetalning innebär dessutom en extra kostnad i många fall, vilket många gärna undviker – särskilt när ekonomin sviktar, säger Magdalena Caesar, Affärsområdeschef för betallösningar på Svea Bank.

Magdalena Caesar, Affärsområdeschef för betallösningar på Svea Bank.
Magdalena Caesar, Affärsområdeschef för betallösningar på Svea Bank.

Gränsen för att skjuta upp betalningen

Vid köp under 1 000 kronor vill tre av fyra betala direkt. Endast fem procent föredrar att delbetala summan och 16 procent uppger att de helst betalar med faktura. I takt med att summan går upp ökar också konsumenternas vilja att betala senare. Vid köp över 5 000 kronor uppger 27 procent att de föredrar fakturabetalning och 29 procent väljer helst delbetalning. En tredjedel föredrar fortfarande direktbetalning. Oavsett summa föredrar personer över 50 år i högre utsträckning att pengarna dras direkt från kontot jämfört med de yngre åldersgrupperna.

Även bland produktkategorier skiljer sig val av betalmetod något. Vid köp av dagligvaror, mat och dryck önskar en stor majoritet, 83 procent, att betala direkt. Inom kategorin hälsa och apoteksvaror, samt skönhet, kläder och böcker är det 70 procent eller mer som vill göra en direktbetalning. Möbler och inredning, hemelektronik samt byggvaror vill närmare en fjärdedel betala med faktura. I alla produktkategorier är dock alternativet att betala direkt mest lockande.

– Summan har betydelse för hur vi väljer att betala. Även om direktbetalning ofta är föredraget, kan faktura och delbetalning ha en avgörande roll i konsumentens köpbeslut. Det syns extra tydligt hos de yngre åldersgrupperna som vill ha flera betalningsalternativ tillgängliga, avslutar Magdalena Caesar, Affärsområdeschef för betallösningar på Svea Bank.

EXTERN LÄNK: Läs mer om svenskarnas betalval 

Mer från Svea Bank

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Svea Bank och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera