Hoppa till innehållet

Rapport #4: Självkörande fordon – dröm eller snar verklighet?

En avlägsen dröm eller en snar verklighet? Hajpen kring självkörande fordon är stor, men utvecklingen har kantats av brutna löften. Vi har kartlagt läget för de svenska initiativen inom självkörande teknik, och hittat områden där Sverige sticker ut.

Grafik: Mats Jerndahl och Anna Byström

 

Alphabet-ägda Waymo, branschledande inom självkörande transporter, är i full gång med att testa sin teknik på flera håll i USA, både person- och godstransporter. Elbilstillverkaren Tesla har precis släppt beta-versionen av det avancerade förarassistentsystemet ”Full Self Driving”, till en bredare skara. Och det kinesiska sökföretaget Baidu har tillsammans med den statliga biltillverkaren Baic Group testat förarlösa bilar i flera större städer.

Det är bara några exempel på den globala utvecklingen, där även Sverige spelar en roll. Till exempel har Volvo Cars ett samarbete med den kinesiska transportjätten Didi och kollektivtrafikkoncernen Nobina bedriver ett av världens mest komplexa projekt med självkörande bussar i Barkarby.

Utvecklingen av självkörande teknik har under det senaste decenniet följt en klassisk hajpkurva enligt analysföretagets Gartners modell. I uppgången av kurvan var förväntningarna stora. Det utlovades robottaxis och visionerna var storslagna. Man såg framför sig att kunna ta en tupplur bakom ratten under morgonpendlingen till jobbet. Men snart gick luften ur och de flesta fick inse att drömmen om att ta sig från A till B i en blandad trafikmiljö utan mänsklig inblandning låg en bit fram. Trots att miljardtals kronor lagts ner på utveckling och att teknikavdelningarna löst många problem så återstod det mycket jobb. Det blev tydligt att det behövdes mer tid för att anpassa blev lagstiftning och infrastruktur.

Stefan Nord, fokusområdesledare för automation inom området mobilitet på det statliga forskningsinstitutet Rise.
Stefan Nord, fokusområdesledare för automation inom området mobilitet på det statliga forskningsinstitutet Rise.

”Det behövs entusiasm för att jobba framåt, men att vi skulle ha fordon som kör av sig själva under alla väg- och väderomständigheter 2030 är inte troligt”, säger Stefan Nord, fokusområdesledare för automation inom området mobilitet på det statliga forskningsinstitutet Rise.

Han tror däremot att vi inom en snar framtid kommer att ha fullt automatiserade fordon inom begränsade områden, där de kan köra runt oberoende av annan trafik. Det kan handla om maskiner som jobbar i skogen eller som lastar material i gruvor och på byggarbetsplatser.

”Det skulle till exempel kunna ge möjlighet att hålla gruvor igång dygnet runt”, säger Stefan Nord.

I dag finns det tio aktiva tillstånd hos Transportstyrelsen för att testa självkörande fordon i Sverige. Av dem har Nobina Technology tre, Volvo Cars ett samt biltillverkarens mjukvarubolag Zenseact, som testar självkörande bilar på motorvägsled, ett. Även uppstickaren Einride med sina autonoma eldrivna lastbilar står på listan.

Flera av aktörerna har experimenterat med sina lösningar på testanläggningen Astazero utanför Borås, som ägs av Rise och tekniska högskolan Chalmers. Anläggningen byggdes för åtta år sedan och kostade en halv miljard kronor. På området finns också Dry Zone, som är världens längsta övertäckta testbana. Den invigdes i april i år. 

På Astazero får de kommersiella spelarna betala för att komma in, men anläggningen är även öppen för Rise, Chalmers och andra intressenter att bedriva forskning i.

”Det fanns ett behov för en ny inomhusbana med nya sätt att testa sensorer i en kontrollerad miljö året runt”, säger Stefan Nord.

Han har själv en bakgrund från fordonsindustrin och har bland annat jobbat på AB Volvo med forskning och utveckling i tolv år. Stefan Nord är också engagerad i nätverket Safer i Chalmers regi, som är fokuserat på säkerhet och inte bara har med automation att göra.

”Men det är en viktig del, för ett självkörande fordon måste vara utvecklat på ett sätt så att det fungerar bra för människan både utanför och inne i bilen.”

Finansieringen till forskningsprojekten kommer från staten och EU-bidrag. Stefan Nord nämner också fordonsforskningsprogrammet FFI på innovationsmyndigheten Vinnova som en viktig del i finansieringen.

”Testbäddar med tillhörande tjänster är vår produkt och Rise behöver ha med sig fordonsindustrin för att vara relevant”, säger Stefan Nord. 

Den tältövertäcka inomhusbanan på Astazero.
Den tältövertäcka inomhusbanan på Astazero.

Han är tydlig med att utvecklingen av självkörande teknik inte bara går ut på att alla personer ska äga en egen bil. Tvärtom är tanken att vi ska dela fordon i allt större utsträckning. Målet är att minska fordonsflottan och således också utsläppen genom delade mobilitetstjänster. 

”Allt handlar egentligen om färre och mer miljövänliga bilar. Självkörande fordon är inte bara en häftig teknikgrej. Det är viktigt att se vad som driver utvecklingen och att det både handlar om ett teknikskifte och om miljöaspekter”, säger Stefan Nord.

I Sverige förra året ökade antalet personbilar med 1,1 procent till 4,94 miljoner bilar som är i bruk. Vägfordon står för en tredjedel av de totala föroreningarna i luften och personbilar släpper ut hälften av det. Det trots att de står still i snitt 95-96 procent av tiden.

Självkörande fordon skulle kunna ha potential att effektivisera körningen, vilket skulle spara på bränsle och el. En uppkopplad autonom fordonsflotta ger också en möjlighet att kunna dela transporter i allt större utsträckning.

Men utvecklingen av självkörande fordon, med allt vad det innebär från teknik till infrastruktur, kostar stora pengar. Och affärsmodellerna inom mobilitet är till stora delar uppe i luften. Bolagen som jobbar med automation har investerat stora summor i teknisk utveckling som man än så länge inte kan veta vad det kommer att ge för utväxling. Frågan är också vem eller vilka som kommer att sätta standarden för framtidens autonoma fordon.

I den senaste utgåvan av den redaktionella rapporten Mobility Insights har vi kartlagt initiativen kring självkörande fordon och automation i Sverige. Vi har pratat med forskare, entreprenörer, teknikleverantörer och de två stora svenska fordonstillverkarna – och gjort nedslag runt om i landet. I rapporten blickar vi också ut på initiativ kring självkörande teknik i andra delar av världen.

Här hittar du fler artiklar från vår rapport om självkörande fordon:

Experten: Fem hinder på vägen mot en självkörande framtid

Lägre tolerans för misstag när datorerna tar över körningen

Juristen: Inte lagstiftningen som är flaskhalsen – utan miljön runt fordonet

Här testas framtidens självkörande teknik under stort hemlighetsmakeri

Nu kan Linköpingsborna åka förarlöst i Vallastaden

Mjukvara på abonnemang – framtidsmodell för Volvo Cars

Världsunikt projekt rullar ut på väg till Ikea

Scania kör autonoma lastbilar på E4:an: ”Vi håller på att träna systemet”

”I den nya världen blir bilindustrin mer som mjukvaruindustrin”

Uppstickaren Einride miljardsatsar på Sverige – men oroas över lågt tempo

DI:s korrespondent i Kina: ”Nu är det gasen i botten med självkörande bilar”

Di Mobilitets rapport tar tempen på de svenska initiativen inom självkörande fordon

Vill du läsa fler artiklar om mobilitet? Här finns Di Mobilitets samlingssida

Nyhetsbrevet Toppnyheter

Måndag – söndag, 1–3 utskick om dagen

I nyhetsbrevet Toppnyheter får du de absolut viktigaste och senaste näringslivsnyheterna när de händer – direkt i din inkorg. Brevet skickas 1-3 gånger om dagen, alla dagar i veckan.

Genom att skicka din e-postadress godkänner du vår behandling av dina personuppgifter.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera