Det finns ett nytt guld i den svenska skogen. Grot, det vill säga grenar och toppar, restprodukten som man får vid avverkning av sågtimmer och massaved. Grot utgör huvuddelen av de primära skogsbränslena, de som tas ut direkt ur skogen. Ur ett grotperspektiv är dagens jakt på nya, fossilfria energikällor och önskan om ökat nationellt självförsörjande ett guldläge. Priset på grot har rusat över 80 procent de senaste två åren.
Bioenergi är Sveriges största energislag och stod 2022 för nära 40 procent av vår slutliga energianvändning.
”Det finns möjlighet att ta ut nästan det tredubbla energiuttaget av grot, enbart grenar och toppar. Idag tar vi ut ungefär 8 terawattimmar energi från grot i Sverige. Men det totala möjliga hållbara uttag är enligt vår bedömning 21 terawattimmar”, berättar forskaren Maria Iwarsson Wide, programchef värdekedjor på Skogforsk.
Det finns fler faktorer som bidragit till dagens vurm för grot. Utbudet av en hel del andra restprodukter från skogen som gått till biobränsle har minskat eller har blivit mer eftertraktade till andra ändamål.
”Spån är en sådan produkt. Spån är ett väldigt homogent material. Det är torrt och lätt att använda i olika tillverkningsprocesser. Till exempel har man i Gävle startat upp en pyrolysanläggning. där man tänker sig att använda spånet till nya produkter och drivmedel”, förklarar Maria Iwarsson Wide.
”Backar vi till 2012-2013 tog man ut grot över hela landet. Därefter har grotmarknaden backat tillbaka till att idag i stort sett endast beröra Götaland och delar av Svealand.”
Den grot som exporterades söderut från Norrland tidigare byttes ut mot stora importer från Baltikum och Ryssland.
”Då var det inte grot, utan därifrån importerade man rundved och ganska mycket björk för skogsbränsle. Men eftersom det inte finns på marknaden längre och en del av spånet som sagt har börjat gå till andra användningsområden är nu efterfrågan på inhemsk grot stor igen.”
Det finns inte så mycket ytterligare potential att växla upp uttaget av grot i Götaland och bara något i Svealand. Det grotöverskott som idag finns är i stort sett helt och hållet i de stora norrländska skogarna, framför allt i södra Norrland.
”I norra Norrland är träden kortare och växer överlag på lite klenare marker och har därför mindre grenar, så där kommer man inte att ta ut riktigt så mycket. Men där har vi betydligt färre användare och materialet behöver därför transporteras till områden med hög efterfrågan. Därför tittar vi nu också på mer långväga transporter. Hur vi kan bygga upp ett terminalsystem och en infrastruktur så att man kan transportera de här volymerna betydligt längre”, säger Maria Iwarsson Wide.
Den här efterfrågesituationen börjar dock till viss del förändras.
”Ja, tidigare har man bara pratat om att köra söderut till Uppsala och Stockholmsregionerna. Men de senaste åren får vi dock också en hel del frågeställningar från stålindustrin norröver. De behöver mer energi i sina industriprocesser. SSAB och LKAB är också intresserade av grot idag.”
Men det finns en hel del hinder för ett utökat norrländskt utbud.
”Det finns en stor tveksamhet från entreprenörerna. Många av dem gick helt enkelt i konkurs förra omgången eftersom det har varit stora svängningar i efterfrågan, och därmed prisläget, på grot genom åren. Den sista stora uppgången var mellan 2007 och 2012. Sen blev det en väldigt tvär nedgång 2013-14. Det var milda vintrar, det kom in andra sortiment på marknaden och byggdes en del avfallspannor.”
Även skogsbolagen är avvaktande. Skogsbolagen i norr som SCA har varit ganska stora på grot tidigare men har fortfarande inte återuppbyggt sin verksamhet.
”Inom kort borde det bli en annan konkurrenssituation när skogens biprodukter som spån troligen kommer att flyttas över till andra användningar och mer högvärdiga produkter. Men det finns inte riktigt fullt ut på plats idag”, konstaterar Maria Iwarsson Wide.
”Sedan har vi den politiska osäkerheten om man ska få använda skog till energi. Under förra året tog man beslut i EU att det finns möjlighet att göra det under förutsättningar som det ser ut i Sverige och Finland idag med våra skogsbruk. Det här kommer upp i vart tredje eller femte år i EU så det finns en viss tveksamhet som påverkar långsiktiga beslut.”
Som alltid i skogen finns det dock även här en diskussion om vad som är bäst för klimat och biologisk mångfald, om det inte är att lämna kvar groten. Men mycket lämnas och kommer att lämnas kvar.
”Om vi skulle ta ut alla grenar och toppar från alla träd som avverkas idag skulle det snarare vara nära 40 terawattimmar energi. Det skulle motsvara 10 procent av Sveriges slutliga energianvändning. Men på många marker tar vi inte ut det för att det är för mager mark, eller blöta marker där ett uttag skulle riskera markskador. Det är också i vissa fall för långt att köra. Dessutom lämnas alltid en del naturhänsyn för biologisk mångfald, nära vattendrag och även grövre toppar och grot från lövträd”, enligt Maria Iwarsson Wide.
”Låter du grenarna och topparna ligga kvar i skogen så kommer de ha brutits ner på 10-15 års sikt. Då kommer koldioxid ändå återföras till atmosfären. Bättre då att använda dem för att ersätta olika fossila råvaror.”
