Hoppa till innehållet

Mästarnas recept: Låg skuld och hög risk

Framgångsreceptet för Gasellföretagen är att man använder rörelsekapitalet mer effektivt och har lägre skuldsättningsgrad. Mästargasellerna, den exklusiva grupp som blivit Gaseller tre gånger eller fler, vågar dock riskera lite mer för högre avkastning och drömmen om en börsnotering.

Foto: Petra Frid
Statsminister Ulf Kristersson överlämnar supergasellpriset till Magnus Villson, vd för Playground Tech, på Gasellgalan i december 2023. På bild även Di:s chefredaktör Peter Fellman och reporter Linnea Bolter.
Statsminister Ulf Kristersson överlämnar supergasellpriset till Magnus Villson, vd för Playground Tech, på Gasellgalan i december 2023. På bild även Di:s chefredaktör Peter Fellman och reporter Linnea Bolter.Foto: Jesper Frisk

Sedan Gaselltävlingen startade år 2000 har drygt 14.000 företag lyckats uppfylla de tuffa kraven. Majoriteten av dem har blivit Gasell en eller två gånger. Bara 2.239 bolag kan titulera sig Mästargaseller, det vill säga att de klarat av att ta sig in på Gasellistan tre gånger eller mer.

”Att bibehålla tillväxt en längre tid handlar ofta om att man har en vision om att bygga bolag. Mästargasellerna drivs, till skillnad från många andra Gasellföretag, ofta av en exittanke, antingen ska bolaget säljas eller börsnoteras”, säger Per Weidenman, senior analytiker på affärsinformationsföretaget Dun & Bradstreet, som är Gaselltävlingens dataleverantör.

Han har identifierat fem framgångsfaktorer som utmärker Gasellföretagen i allmänhet och Mästargaseller i synnerhet.

”Gaseller har, i jämförelse med andra liknande bolag som inte har lika snabb tillväxt, en mer effektiv användning av rörelsekapitalet, låg skuldsättningsgrad och en tydlig affärsidé”, säger han.

”Dessutom har man högre avkastning på sitt kapital och är duktigare på att skapa arbetstillfällen.”

 

Den viktigaste av framgångsfaktorerna, enligt Per Weidenman, är att Gasellföretag binder en mindre andel rörelsekapital i varulager, kundfordringar och skulder till leverantörer än andra företag. Detta är viktigt för att kunna växa.

”Ju effektivare ett företag lyckas använda sina resurser i sina processer desto lättare är det att växa utan att få problem med likviditetsbrist. En låg andel rörelsekapital lägger också grunden för flera av Gasellernas övriga framgångsfaktorer.”

Dit hör den andra framgångsfaktorn som är skuldsättningsgraden. Den visar hur mycket externt kapital företagen har för att finansiera sin verksamhet. Redan flera år innan företagen blir Gaseller har de en låg skuldsättningsgrad och försörjer sig på eget kapital, visar Dun & Bradstreet genomgång. 

”Gasellerna har en större finansiell frihet att vara långsiktiga och ha kontrollen över att utveckla sin affärsidé.”

I de fall bolaget trots allt behöver kapitaltillskott är det en fördel att ha en begriplig affärsidé, anser Per Weidenman.

”Har man en tydlig affärsidé så att banken förstår vad företaget sysslar med, är det också lättare att få lån.”

 

 

Mästargasellernas finansiering skiljer sig dock från övriga Gaseller då deras redan låga andel banklån minskar ytterligare efter första Gasellutnämningen. För övriga Gaseller ökar i stället andelen banklån.

”Mästargasellerna tar i stället in externa finansiärer för sin fortsatta expansion, för man har ofta en affärsidé som är skalbar, vilket lockar riskkapital. Ofta handlar det om att man tagit sig an en traditionell bransch och digitaliserat den. Mest överrepresenterade är Mästargasellerna just i it-branschen.”

Det som också är attraktivt för externt kapital menar Per Weidenman är att Mästargasellerna genererar ett par procentenheter högre avkastning än övriga Gasellföretag.

”Dels är Mästargasellerna långsiktigt mer effektiva att skapa ökad försäljning än andra företag och det genererar högre vinst så man kan investera ännu mer i verksamheten. Och det ger utrymme till högre avkastning för finansiärer såsom riskkapital.”

Av det följer att Mästargasellerna i större utsträckning börsnoteras och köps upp än övriga Gaseller.

Per Weidenman konstaterar att till exempelvis verkstadsindustriföretaget Engcon, ett av de tre bolag som lyckats bli Gasell tio gånger, är börsnoterat.

Gasellerna har också en viktig roll som jobbskapare i den svenska ekonomin och står för en stor del av nettotillväxten av jobb i den privata sektorn. Enbart Mästargasellerna, som bara utgör 16 procent av Gasellerna, svarar för en tredjedel av de över 300000 arbetstillfällen Gasellerna skapat tillsammans sedan tävlingen startade.

”Mästargasellerna är i snitt större bolag än övriga Gaseller så deras gemensamma anställningstillväxt sätter därför avtryck i statistiken.”

Lägg samman framgångsfaktorerna och resultatet blir att Mästargaseller fortsätter att växa betydligt snabbare än andra företag under många år efter första Gasellutnämningen.

”Alla företagare drivs inte av viljan att växa snabbt utan kan ha andra drivkrafter med sitt entreprenörskap, men de som är motiverade att bygga bolag för att se det växa till något större och inte har problem att släppa kontrollen för att få in riskkapital och professionell styrelse har förutsättningarna att bli en Mästargasell”, säger Per Weidenman.

Innehåll från Levande Skog, Levande SamhälleAnnons

Lokal systemkedja för träbyggnad ger hållbar livsmiljö

Olika bruksmetoder ger olika skogar – och olika förutsättningar för biologisk mångfald och klimatnytta. Till höger, uppifrån: Pi Ekblom, Gaia Arkitektur, Johan Karlsson, ByggPartner och Markus Steén, Plockhugget.
Olika bruksmetoder ger olika skogar – och olika förutsättningar för biologisk mångfald och klimatnytta. Till höger, uppifrån: Pi Ekblom, Gaia Arkitektur, Johan Karlsson, ByggPartner och Markus Steén, Plockhugget.Foto: Martin Jenzten, Plockhugget.

Genom kravställning som syftar till regenerativ skogsförvaltning, kan lokala material- och resursflöden som skapar levande lokalsamhällen och älskad arkitektur stödjas.

 Det är utgångspunkten i ett nytt forskningsprojekt som leds av Gaia Arkitektur.

– Ska vi göra något genuint hållbart måste vi titta på hela systemkedjan, säger Pi Ekblom, Gaia Arkitektur.

I samhället pågår en grön omställning mot större hållbarhet – och här spelar den svenska skogsindustrin en viktig roll.

Med ett modernt synsätt på hur skogens värde och möjligheter kan förvaltas, kan vårt sätt att bygga i trä bli nyckeln till att utveckla mer motståndskraftiga skogar och skapa långsiktigt hållbara livsmiljöer.

Forskningsprojektet ”Levande Skog, Levande Samhälle” har samlat aktörer från olika delar av trädets förädlingskedja, med syfte att utröna vad som kan göras för att nå Sveriges hållbarhetsmål.

– Byggande i trä är bara hållbart om skogen brukas hållbart. Ett ökat träbyggande måste därför gå hand i hand med ökad resurseffektivitet, ökad biologisk mångfald i skogen och ökad kvalité på gestaltningen så att byggnaderna får stå länge, säger Pi Ekblom.

Avverka med hållbara metoder

Ett första, viktigt steg är att återgå till hyggesfri avverkning, vilket var det normala fram till 1940-talet.

– Med dagens kalhyggen når solens strålar ner på marken så att den blir varmare. Det leder till en snabbare nedbrytning av markens organiska material, vilket ökar på utsläppen av klimatstygga gaser, inte bara koldioxid men också metan och lustgas, säger Markus Steén, jägmästare och skogsbruksansvarig på Plockhugget, som certifierar hållbara skogar och trävaror.

Vid hyggesfri avverkning tar man istället enstaka träd här och där, och tar då större träd, vilket blir mer resurseffektivt.

– Då blir det långt mycket större andel av timret som kommer ur skogen som blir sågade varor, säger han.

Biologisk mångfald skapar motståndskraft

Olika träslag har olika egenskaper. Svensk skogsindustri har i dag starkt fokus på tall och gran. Ökad användning av lövträd skulle främja framväxten av blandskog, vilket stärker skogens motståndskraft mot oönskade störningar som brand och storm. Men ska andelen lövträd öka, krävs att byggsektorn börja använda dessa träslag mer.

– Vi börjar titta på vilka andra träslag vi kan använda. I dag finns väldigt mycket lokalt hantverkskunnande och lokala resurser som ställs utanför systemet. Allting är fokuserat på stora producenter och stora leverantörer, säger Johan Karlsson, Vice vd på träbyggföretaget ByggPartner.

Med en mer lokal förankring av processen gynnas också lokalt näringsliv, den lokala sysselsättningen och den lokala identiteten.

– Det låter kanske enkelt, men med dagens samhällsbyggnadsprocesser, lagstiftning och upphandlingsformer är det här en komplicerad kedja, säger Pi Ekblom.

Utöver att visa på en alternativ systemkedja från skog till byggnad tar forskningsprojektet också fram råd och riktlinjer kring hållbar kravställning för exempelvis Sveriges kommuner, samt utvecklar ett byggsystem som baseras på en lokal systemkedja. 

– Innovation inom hela systemkedjan är avgörande för att säkerställa att skogen fortsätter att vara en källa till liv, avslutar Pi Ekblom.

Om ”Levande Skog, Levande Samhälle”

Forskningsprojektet syftar till att utreda hur träbyggande kan bli nyckeln till att utveckla resilienta skogar och skapa långsiktigt hållbara gestaltade livsmiljöer i en lokal systemkedja. Det är finansierat av Vinnova. Slutkonferens konferena kommer att hållas i juni 2024.

Projektparter är Gaia arkitektur, Borlänge kommun, ByggPartner, Plockhugget, Trästad, Timber Bridge specialists, Wudd, Traditionskraft och KTH Arkitekturskolan.

Läs mer på www.trastad.se/levandeskog-levandesamhalle

Läs mer på: www.vinnova.se/p/levande-skog-levande-samhalle

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Levande Skog, Levande Samhälle och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera