Först Ica-koncernen och sedan ett antal måltavlor i den offentliga sektorn. Med serieentreprenören Jens Nylander och hans egenutvecklade AI-modell Ormeo, som han kallar en revisor på steroider, sitter ingen säker.
”Efter att jag sålde ruttoptimeringsbolaget Automile började jag bygga ett AI-verktyg för att tolka affärsinformation”, säger serieentreprenören Jens Nylander som för tillfället befinner sig i den norska kuststaden Bergen.
”Det var det verktyget som jag använde under kartläggningen av Ica-koncernen förra året, då jag såg hur de flyttade beslutstidpunkten för utdelningarna till en extra bolagsstämma för att undgå att dessa syntes i upplysningstjänsterna.”
Jens Nylander menar att det finns många brister och fel i den finansiella information som upplysningsbolagen samlar in samtidigt som det finns mycket tillgänglig information som aldrig samlas in och som därmed inte kan ligga till grund för bedömningar av företagens kreditvärdighet.
”Kreditupplysningsföretagen samlar bara in delar av årsredovisningen. Beslut om utdelning på en extrastämma är ett bra exempel på information som inte samlas in. Det var så Ica gjorde. Jag har valt att samla in allt, även fotnoter och felstavningar. Då får man en större bredd på materialet och kan på ett mer träffsäkert sätt förstå hur kunden eller leverantören mår.”
Men han ville också samla in uppgifter från bolagens kund- eller leverantörsreskontra, något som ingen annan gjort tidigare enligt Jens Nylander.
”Jag kunde ju inte ringa runt till alla företag och be dem skicka dessa, men de offentliga aktörerna måste lämna ifrån sig så då fokuserade jag på dem. Med såväl information om leverantörerna och mina tidigare uppgifter är det väldigt stor chans att man kan identifiera exempelvis köp från aktörer som inte sköter sig eller inköp som verkar orimliga.”
Hittills har Jens Nylander beställt ut leverantörsreskontra från alla 290 kommuner och fått svar från 248. Vad gäller regioner har han i skrivande stund fått in 18 av 21 och håller just bäst på att samla data från landets 370 myndigheter och 1.800 kommunala aktiebolag.
”Processen är automatiserad men det krävs att man validerar datan.”
Vad har du upptäckt hittills?
”En avgörande sak när man gör affärer i det privata näringslivet är organisationsnumret, men i inköp till det offentliga är det en väldig röra. Man anger 9999, lämnar fältet tomt eller kontrollerar inte siffrorna. Det var det första jag upptäckte och något jag kallar för F-skattefusket. Sedan upptäckte jag att leverantörer sålt saker som inte varit upptagna någonstans och ingen vet var de kommer ifrån.”
Enligt Jens Nylander finns det två huvudsakliga sätt att rigga upphandlingar. Det ena sättet är att beställaren formar ”skallkraven” så att det passar en eller väldigt få leverantörer.
”Beställaren kanske skriver att de vill ha andningsmasker som är CE-certifierade och vita men samtidigt finns det en mängd leverantörer som kan erbjuda bättre priser på en annan färg.”
Det andra handlar om ramavtal som går att runda.
”Det har nämligen visat sig att dessa avtal tillåter att beställaren kontaktar leverantören för att avropa en tjänst men kräver att den ska utföras av en specifik person som jobbar hos ett annat bolag. Då kan det anpassas så att bolaget med ramavtal endast blir en mellanhand i affären.”
Medan dessa två handlar om upphandlingar som överstiger den aktuella beloppsgränsen på 700.000 kronor för när de behöver annonseras finns det också brister i de som understiger detta belopp och benämns direktupphandlingar.
”För de som jobbar med direktupphandlingar har man helt tappat bort utbildning i hur man gör affärer. Oavsett vad man ska köpa in behöver man ha flera leverantörer i en upphandling för att de ska konkurrensutsättas. Men i det offentliga verkar man tro att man kan hoppa över det steget när det gäller direktupphandlingar.”
Har du för avsikt att bygga en affär kring Ormeo?
”Det var inte så att jag från början hade för avsikt att bygga ett system för det offentliga och jag vet inte heller om de är de bästa betalarna för den här typen av tjänster. Men min önskan har alltid varit att skapa en säkrare leverantör av kreditupplysningar eftersom det är viktigt att aktörer kan slåss om affärer på lika villkor.”
Han pekar på dagens bransch för kreditupplysningar, som domineras av stora aktörer som Dun & Bradstreet och UC och som enligt Jens Nylander inte varit särskilt innovativa. Förutom att erbjuda en högre tillförlitlighet vill han även skapa en ny affärsmodell.
”Idag tar kreditupplysningsföretagen samma priser oavsett vem som köper tjänsten, men jag menar att offentliga aktörer inte ska behöva betala eftersom de är så stora datalämnare. Istället skulle tjänsten finansieras av leverantörerna.”
Vid sidan om att addera information från leverantörsreskontran i offentliga bolag, som står för en mycket stor del av svenskt näringsliv, och genom Ormeo tolka årsredovisningar på ett nytt sätt ser Jens Nylander möjligheter till ytterligare datakällor.
”Säg att du ska öppna en e-handel, då vill du ha data om konkurrenterna i branschen på ett och samma ställe. Som exempelvis vilka storsäljare de har, information som går att hämta från nätet men i dag finns ingen som samlar den typen av data och analyserar den på ett automatiserat sätt.”
