Med KTH-baserade företaget Proligreen ska forskaren Maria Karlsson tillsammans med Martin Lawoko, professor i träkemi, bryta ny mark för det allt mer efterfrågade biomaterialet lignin.
Träd består till 25-30 procent av lignin som kan sägas vara det bindemedel som håller samman fibrerna i träet. Vid framställningen av pappersmassa blir lignin en restprodukt som till stor del använts som biobränsle, vilket resulterat i stora koldioxidutsläpp.
Intresset för användning av lignin i olika industriella processer, allt från asfalt till batteritillverkning, har ökat de senaste åren. Men Proligreen stora möjligheter för lignin även inom mer konsumentnära industrier.
”Marknaden tycker att det tillgängliga ligninet från sulfatprocessen kan vara svårt att använda för att det luktar samt är brunt, vilket kan försvåra och minska intresset för att använda ligninet i olika produkter. Men vårt lignin har ljus färg så det är lättare att implementera i olika typer av konsumentprodukter. Dessutom är vårt lignin luktfritt och vi kan skräddarsy ligninstrukturen för att matcha kunders önskemål ”, förklarar Maria Karlsson.
Hon lade grunden till Proligreens verskamhet under sina doktorandstudier vid Wallenberg Wood Science Center på KTH.
”Under den tiden utvecklade jag en ny metod för att få fram ett mer robust, högkvalitativt lignin.”
Bolaget har så här långt fått support från KTH Innovation samt KTH Holding som har gått in med kapital i bolaget. Nyligen fick man även ett anslag beviljat från den statliga innovationsmyndigheten Vinnova.
Maria Karlsson har inte minst märkt av ett stort intresse från skönhetsindustrin för Proligreens produkt.
”De är jätteintresserade eftersom lignin också har UV-absorberande och antioxidanta egenskaper. Det finns ju inget UV-skydd i dag som inte är kopplat till hälsoproblem.”
Proligreen har också pågående diskussioner runt flera andra potentiella tillämpningar. Ligninet är lämpligt för användning i olika biobaserade material såsom härdplaster.
Utmaningen nu är att kunna framställa de mängder lignin som behövs för alla de applikationstester som är aktuella.
”Vi har fått pengar från Wallenberg Launch Pad, WALP, för en uppskalad pilotprocess, som jag håller på att bygga just nu. Den planeras att vara driftsatt i slutet av det här året eller början av nästa. Då kommer vi kunna ta fram de mängderna som behövs i de här olika materialtesterna. Vi har många kunder i kö som väntar på att få lignin levererat till sig när vi kan producera lite större mängder.”
Enligt Maria Karlsson är hennes process för ligninframställning inte mycket svårare än dagens.
”Teknologin som jag utvecklat är inte så komplicerad. Den är inte speciellt mycket dyrare om man jämför med en vanlig organosolvprocess för lignin.”
Som råmaterial i processen används restprodukter såsom sågspån som idag till stor del förbränns.
Nästa steg för Proligreen är att utöka teamet och att validera både processen och produkter.
”Vi kommer att ha vår första betalande kund under nästa år. Men sedan kommer vi att jobba med många olika kunder. Vi har också pågående diskussioner med eventuella industriella partnerskap. Det finns en del aktörer inom Wallenbergsfären som är intressanta”, konstaterar Maria Karlsson.
