”Både myndigheter och företag behöver sätta biologisk mångfald och ekologisk hållbarhet högre på agendan”, säger Lina Widenfalk, vd och medgrundare på Greensway, som jobbar med samhällsutveckling och ekologisk hållbarhet.
Bolaget har levt med växtvärk i flera år och utsågs nyligen till Gasellföretag efter att omsättningen mer än dubblats de senaste fyra åren och antalet anställda trefaldigats.
”Med den gröna omställningen och en växande befolkning kommer vi behöva ta både mer resurser och mark i anspråk och då vill vi vara med och se till att det görs med precision så att vi säkerställer den långsiktiga hållbarheten. Så att vi bevarar det som behöver bevaras och går in med åtgärder där det går att höja värdet på den biologiska mångfalden”, säger Lina Widenfalk.
Greensway är ett konsultbolag i grunden men har också ett ett dotterbolag som säljer digitala produkter.
”Där har vi framför allt en app som vi säljer mot skogsbruket som ett beslutsstöd. Vi har också samarbeten med kunder där vi tar fram specialanpassade digitala verktyg.”
Det handlar om ganska komplexa samband ute i naturen, förklarar Lina Widenfalk som själv är doktor i ekologi och forskar kring ekologisk kompensation, klimatanpassad naturvård och skogliga miljöfrågor.
”Det finns inga enkla lösningar, så man behöver gedigen kunskap för att kunna använda all den data och information vi har för att göra det här på ett bra sätt. Vi utgår från forskning så mycket som möjligt och kombinerar med digitala verktyg.”
I många projekt görs analyser med så kallad big data, öppna artdatabaser och andra datakällor för att väga samman och göra beräkningar med hjälp av maskininlärning och artificiell intelligens. Exempelvis görs beräkningar på var i ett landskap som sannolikheten är hög att det finns stora miljövärden, så att man sätter in resurser där de gör störst nytta.
”Just för att kartlägga de här kraftledningsgatorna är digitala verktyg väldigt värdefulla”, förklarar Lina Widenfalk när vi vandrar genom det höstleriga landskapet vid Kaggens täppa på Ekerö utanför Stockholm.
”Här finns det framför allt förutsättningar att värna den hävdgynnade floran och faunan. Så man anpassar skötseln och röjer oftare än man skulle ha gjort annars och tar sen bort det man röjer. Då efterliknar man lite grann gammal ängsmarksskötsel.”
Nu är det Vattenfalls kraftledningar som sträcker sig över Mälaröarna där vi befinner oss. Här ska den statliga kraftjätten höja spänningen i ledningen vilket betyder att kraftledningsgatan måste breddas. Greensway har gjort en artinventering inför detta.
Tillsammans med Eon, ett av de andra stora energibolagen i landet, har Greensway ett närmare samarbete där de tillsammans utvecklat ett digitalt verktyg, Sams, som just kartlägger naturvärden inom ledningsnätet med hjälp av maskininlärning och AI för ökad kostnadseffektivitet och minskad risk för störningar i elöverföringen. Här har också hänsyn till naturvärden tagits.
”Eon hade en målbild om att höja den biologiska mångfalden i kraftledningsgatorna. Då kom vi in och sa att man måste kunna visa det på något sätt. Det är verkligen det som är unikt med det projektet.”
Mattias Andolfsson, produktägare för Sams-verktyget på Eon, som också är med ute på Ekerö håller med:
”Ja, det är inte bara att hitta och inventera utan att faktiskt följa upp och validera att det faktiskt stämmer. Att vi kan ha långsiktiga uppföljningar och monitorering är superkul och viktigt”, säger han.
Förutom i Sverige ska Eon börja använda Greensways analys och verktyg för bolagets kraftledningar också i Tyskland, Tjeckien, Slovakien, Rumänien och Ungern.
Förutom kraftledningsprojekten består Greensways vardag av utredningar för strategiskt naturvårdsarbete och mer traditionell ekologi-konsultverksamhet med mycket inventeringar.
”Inför all typ av exploatering behövs det en utredning av vilka naturvärden som finns på platsen. Och då finns det en standard i Sverige, naturvärdesinventeringen, som man följer. De gör vi väldigt ofta, åt både kommuner och privata aktörer”, berättar Lina Widenfalk.
Det är då de ibland hittar väldigt känsliga, ovanliga arter som kan påverka planerna för ett infrastrukturprojekt.
”I Sverige finns det fortfarande väldigt fina gamla skogar på vissa ställen. Skogar som inte har påverkats av ett storskaligt skogsbruk är värdefulla att spara på eftersom de har utvecklats under väldigt lång tid. Det är svårt att ersätta den typen av värden.”
Samma sak är det med den ekdunge vi just klafsat igenom på vår lilla exkursion.
”Ja, Stockholm har jättemycket fina ekmiljöer som dock växer igen så att ekarna inte klarar sig. De vill ha luft runt sig. Och i de här ekarna, när de blir gamla, så har de jättemycket olika organismer som lever i dem. Då blir det ett problem när ekarna försvinner. För vi har inte nästa generation. Vi har de riktigt gamla men sen är det ett ganska stort glapp till de som kommer bli riktigt gamla härnäst.”
Mycket av det Greensway gör kopplas till att aktörer behöver ta ställning till naturvärden utifrån lagstiftning som artskyddsförordningen, art- och habitat-direktivet från EU och Natura 2000-miljöer. Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i Europa
”Men allt fler bolag förstår att deras verksamhet är beroende av att vi har en biologisk mångfald kvar som kan ge oss alla de här resurserna som vi utnyttjar. Så det finns gott om initiativ från näringslivet.”
Företagen efterfrågar allt oftare möjligheten att kunna mäta vilken påverkan olika åtgärder för med sig.
”Man kommer aldrig kunna mäta allt, våra ekologiska system är alltför komplexa för det. Det viktiga är att ha en plan från början vad målet är med det man gör.”
Något som också blir allt vanligare är förfrågningar kring ekologisk kompensation, vilket Lina Widenfalk är något skeptisk till.
”Problemet är att det aldrig görs uppföljningar. För att veta vad man får ut i slutändan behöver man veta vilka värden som fanns på den plats man kommer att förstöra och vilka värden som fanns på den plats där man kompenserar och sen jämföra före och efter över tid.”
Det är lättare att titta på kompensation när det handlar om kortsiktig utveckling, där värden går att skapa ganska snabbt, menar hon:
”Men när värden är kopplade till våtmarker som har tusen år i dynamik, då är det jättesvårt. Jag skulle säga nästintill omöjligt. De studier som gjorts visar snarare att ekologisk kompensation riskerar att få motsatt effekt, att mer tillåts förstöras utan att vi lyckas ersätta värdena.”
Rykande aktuellt är en överenskommelse inom EU om ny lag om naturrestaurering.
”Det kommer antagligen påverka en stor del av vår skog, men även öppna miljöer. Särskilt våtmarker som är något Sverige vill jobba med att återställa.”
Det bäddar för fortsatt mycket jobb för Greensway.
”Ja, vi ser inte att konjunkturen går nedåt. Inte minst inom näringslivet är det väldigt mycket initiativ. Både saker de måste göra och saker de vill driva på”, säger Lina Widenfalk.
