Om det förra året handlade om brist på chip som ett hinder för AI-utvecklingen så handlar det i år om elförsörjningen som kan sinka utvecklingen, konstaterade Teslagrundaren och superentreprenören Elon Musk i en intervju nyligen i den egna sociala mediekanalen X med Nicolai Tangen, vd:n för Norges Bank Investment Management, det vill säga vad som i dagligt tal brukar kallas den norska oljefonden.
Elon Musk är inte ensam om sin oro. Amazons vd Andy Jassy vädrade sin oro under World Economic Forum i Davos tidigare i år
”De här stora språkmodellerna är så energislukande och det finns helt enkelt inte tillräckligt med energi just nu”, sa han i Davos.
Ett illustrativt exempel på AI-teknikens energitörst är att en Chat GPT-fråga kan förbruka tio gånger så mycket energi som en googlesökning.
Sammantaget använder AI-datacenter cirka 7 gånger mer energi än traditionella datacenter, på grund av användningen av chips med högre prestanda, enligt en färsk analys från investmentbanken JP Morgan.
De tre amerikanska techgiganterna Alphabet, Meta och Microsoft ökade sin energianvändning 8 gånger på 10 år, från 2012 till 2022, enligt JP Morgan. I USA medförde detta att energiföretaget Dominion Energy stoppade datacenter som nya kunder under en tid. Ett annat amerikanskt energibolag, Evergy, tvingades skjuta fram en planerad stängning av ett kolkraftverk i Kansas City till 2028 eftersom Meta bygger ett nytt datacenter i staden samtidigt som Panasonic bygger en batterifabrik.
Och tillväxttakten för AI bara tilltar, konstaterar en rad bedömare. Internationella energiorganet, IEA, uppskattar i en färsk prognos att världens datacenter på fyra år, från 2022 till 2026, har dubblat sin energiförbrukning så att de kommer att sluka lika mycket energi som hela Japan. IEA räknar vidare med att datacenter kommer att stå för en tredjedel av den nya efterfrågan på el i USA under de kommande två åren.
Bank of America Merrill Lynch förutspår att strömförbrukningen för AI kommer att öka med en årlig tillväxttakt på 25-30 procent mellan 2023 och 2028.
Det är som bekant inte heller bara AI-boomen som gjort att efterfrågan på elektricitet skjutit i höjden de senaste åren. Elektrifiering är den främsta nya lösningen för att komma åt de värsta klimatbovarna inom industri och transporter.
Samtidigt är utbudssidan under omställning där utbyggnaden av förnybar energi som vindkraftsparker tar sin tid att genomföra, inte minst med myndighetsgodkännanden samtidigt som det höga ränteläget har försvårat finansieringen. Elektrifieringsboomen skapar också problem i leveranskedjorna. Det finns uppgifter om att en leverans av en transformator som tidigare tog ett år idag kan dröja upp till tre år.
I länder som Irland och Nederländerna försöker nu myndigheterna begränsa nya datacenterutvecklingar för att inte äventyra ländernas energiförsörjning.
I Sverige finns omkring 60 datacenter och fler är på gång. Kampen om elen mitt i den gröna industriella omställningen är tuff och blir allt tuffare. En lösning presenterades i höstas av kärnkraftsbolagen Kärnfull Next och Studsvik SVIK +5,64%Dagens utveckling som vill bygga små modulära rektorer, SMR, i Nyköping i syfte att förse nya datacenter med fossilfri el.
Kampen om elen har också tvingat de stora techbolagen att ta saken i egna händer. Microsoft har nyligen anställt en chef för ”acceleration av kärnkraftsutveckling”. Microsoft Azure, bolagets moln- och datacenterbolag, bygger också ett eget naturgaskraftverk på 170 megawatt i Dublin på Irland.
Amazon Web Services, e-handelsjättens datacenterdel, tecknade nyligen ett avtal om att köpa ett datacenter bredvid ett kärnkraftverk i Pennsylvania, USA, med potential att få upp till 960 megawatt dedikerad kraft från grannanläggningen.
