Den biologiska mångfalden är av största vikt för vår natur, miljö och våra skogar. Men när vissa arter blir väl månghövdade kan det bli problem. Och till och med rejäla hot, som i skogen. Insektsangrepp från främst barkborre samt betesskador orsakade av älg och annat klövvilt är de absolut största kortsiktiga hoten mot den svenska skogen.
”Det är där de största värdena går förlorade och där vi ser de mest omfattande skadorna just nu”, konstaterar Lennart Svensson, skogsskötselspecialist och nationell skadesamordnare på Skogsstyrelsen.
”Skador av granbarkborre är nu uppe i 34 miljoner kubikmeter sedan utbrottet 2018.”
I värde motsvarar det närmare 19 miljarder kronor, som bara denna lilla insekt kostat svenska skogsägare på fem år. Det var efter sommaren 2018 som Sverige fick en explosion av granbarkborrar.
”De ökade sedan snabbt under ett par år så det var som mest skador 2021 då det var 8 miljoner kubikmeter stående gran som dödades av granbarkborren.”
”Nu har det gått ner så 2023 var det 2,4 miljoner. Betydligt mindre men det är ändå en väldigt hög nivå. Vi har onormalt höga nivåer som vi inte upplevt tidigare”, säger Lennart Svensson.
Förklaringarna är flera, men bakomliggande finns effekterna av klimatförändringarna.
”Populationen har byggts upp på grund av den extremt torra och varma sommaren 2018 samt flera torra och varma sommarperioder under påföljande år, vilket har gjort granarna försvagade och lett till att granbarkborren har kunnat angripa träden, lägga ägg och förmera sig. Därutöver har vi haft flera stormar och snöoväder som orsakat nedblåsta granar och snöbrott som också fungerat som yngelmaterial.”
”Skadeinsekter kommer absolut att bli ett ökande problem när det i och med klimatförändringarna blir torrare, varma och längre somrar vilket gynnar skadeinsekter.”
Granbarkborren är dessvärre inte heller den enda skadeinsekten som dagens skogsägare behöver oroa sig för.
”Nej, vi har dubbelögad bastborre som också skadar friska träd. Den har tidigare ansetts vara ganska harmlös, den ger sig bara på undertryckta träd och väldigt torkstressade träd. Men vi ser nu att det är en ganska betydande volym som skadas.”
Sextandad barkborre är en annan skadeinsekt som lurar i den svenska skogen och som trivs i samma miljöer som sina mer kända insektssläktingar.
”Det som är lite speciellt i år är också att vi konstaterade angrepp av granbarkborre på contortatall. Det har vi aldrig sett tidigare. Likadant att diplodia, en svampsjukdom, hade gått på contortatall. Det var det nordligaste fyndet i världen. Vilket man kan ana också har med klimatförändringen att göra.”
Det är inte enbart insekterna som hotar skogsbruket. Älgen och andra vilda hjortdjur kalasar friskt på skogen.
”När det gäller betesskadorna har vi i Sverige ett mål på max 5 procent skador årligen. Men betesskadorna är mer än dubbelt så höga idag. De ligger kring 11 procent i genomsnitt i hela landet. Man kan se en svag tendens att det minskar, men det är inte en stor minskning”, enligt Lennart Svensson.
Med tanke på att älgstammen har minskat en hel del under de senaste åren är många förvånade att inte också betesskadorna minskat.
”Det är andra faktorer som påverkar. Vi har annat vilt som som kronhjort, dovhjort, rådjur. Man måste se till hur hela klövviltspopulationen ser ut”, förklarar Lennart Svensson.
Som skogsägare finns det dock saker att göra för att lindra djurens framfart i skogen.
”Det är egentligen två rattar som man ska skruva på när det gäller betesskador. Dels att man ser till att det finns alternativa foder så att djuren inte styrs att bara äta tall, utan det ska finnas annat i skogen som rönn, asp, sälg, sådana arter som är väldigt begärliga.”
”Men det förutsätter också att man håller viltstammen på en rimlig nivå, det är den andra ratten, att man med reglering och avskjutning reglerar så att man får en balans.”
För att mota insektsangreppen handlar det till stor del om samma åtgärder. Mångfald är nyckelordet i framtidens skog.
”Det är som på börsen, inte lägga alla ägg i samma korg, utan ha stor variation i skogen.
Jobba mer med blandbestånd och olika trädslag och se till att det är rätt trädslag på rätt plats. Tall på torr och mager mark. Lövträd i fuktiga områden och som inslag i andra bestånd. Det är också en fördel att inte ha all skog i samma ålder.
”Det är en stor risk. Man ska eftersträva att ha lite olika åldersklasser. Man kan jobba med olika föryngringsmetoder för att skapa variation. Både plantera och jobba med naturlig föryngring där det är lämpligt.”
Torkan som en följd av ett varmare klimat är ett hot både indirekt och direkt i skogen.
Indirekt när träden blir stressade och begärligare för skadeinsekter. Men skogen kan dö av ren torka också.
”Ja, det hände 2018. Den extrema torrperioden den sommaren tog väldigt hårt på en del träd. Det var en extrem sommar. Men sådana somrar kan bli vanligare i framtiden. Det gäller att tänka till när man ska föryngra så att man har rätt trädslag på rätt mark. Undvika att plantera gran på torr mark.”
Ytterligare en väderberoende effekt av torka är faran för skogsbränder. Även här är mångfald och variation en vettig strategi för att inte drabbas för hårt.
”Tall klarar sig bättre när det brinner och lövinslag dämpar brandspridningen. Sedan gäller det att utnyttja de naturliga avgränsningarna. Att inte dika ut våtmarker utan att man har sådana insprängda som barriärer.”
Stormar kommer inte bara bli vanligare utan också bli ett större problem i skogen i framtiden, enligt Lennart Svensson
”I och med att det är mildare vintrar och mindre tjäle i marken. Skogen står sämre samtidigt som vi förädlar våra plantor så de växer bra och blir höga. Så risken för stormfällning ökar i framtiden.”
Det ökande hotet från väderrelaterade skador i skogen är svårare att möta.
”Man har ju den skog man har så det handlar om att tänka långsiktigt. När man sköter skogen så gäller det att röja och gallra i tid. Tänka till var vinden kommer ifrån i utsatta lägen så att man kan anpassa skötseln. Man kan göra lite extra hård röjning eller gallring i den kanten där det är mest stormutsatt, men gör det inte för sent.”
Lennart Svensson påpekar dock att detta är sådant som kan göras för att undvika skador i vad som kan betraktas som normala stormar.
”Kommer det en ny Gudrun så är det inte mycket man kan göra. Då gäller det att ha en variation i höjd och ålder på träden för att inte bli så drabbad. Lägre träd blåser inte ner. Det är en klar gräns vid 20 meter och över där det är stor risk för träden.”
