Hoppa till innehållet

Arkitekterna vittnar om kommande kris

Byggbranschens temperaturmätare svalnar. Ökade kostnader och stor osäkerhet om framtiden får uppdragen till arkitektbyråerna att minska.

”Arkitekternas minskade projektvolym kommer drabba byggentreprenörerna om ett halvår eller ett år framåt”, säger Alexandra Hagen, vd för White Arkitekter.

Alexandra Hagen, vd White Arkitekter, och Ann-Louise Lökholm Klasson, vd, Sweco Sverige.
Alexandra Hagen, vd White Arkitekter, och Ann-Louise Lökholm Klasson, vd, Sweco Sverige.

Bostadsbyggandet kommer fortsätta bromsa in. Det noterar flera av landets största arkitetbyråer, som står först i byggledet och brukar användas som en indikator för konjunkturen i byggbranschen.

”Vi ser en tydligt minskad efterfrågan på nybyggnad av kontorsbyggnader och bostäder, det är många som avvaktar”, säger Alexandra Hagen, vd för White Arkitekter, som vanligen får 20 procent av sin omsättning från bostadssegmentet.

”Det är försvagat på bostadssidan, där man antingen ställer in, pausar eller måste göra om kalkyler”, bekräftar även Sweco Sveriges vd Ann-Louise Lökholm-Klasson, där tio procent av dotterbolaget Sweco Architects omsättning kommer från bostadssegmentet. 

Under hösten och våren har White tvingats säga upp ett mindre antal anställda. Sweco Architects, som rankas som en av världens största arkitektbyråer, har inte varslat men noterar att mindre byråer hör av sig för att täcka upp för inbromsningen i sektorn.

”Vi vann några stora spännande uppdrag i fjärde kvartalet, bland annat Nobelcenter och Sturekvarteren. Vi blir också kontaktade av konkurrenter i branschen som frågar om de kan bistå i våra projekt. Att konkurrenter hör av sig brukar vara lite av en temperaturmätare”, säger Ann-Louise Lökholm-Klasson.

Den provisoriska Östermalmshallen som arkitektkontoret Tengbom ritade designades om till en padelhall på västkusten. Ökade materialpriser och nytt hållbarhetstänk har skapat ett skifte i fastighetsbranschen.
Den provisoriska Östermalmshallen som arkitektkontoret Tengbom ritade designades om till en padelhall på västkusten. Ökade materialpriser och nytt hållbarhetstänk har skapat ett skifte i fastighetsbranschen.Foto: Felix Gerlach

Nedgången är dock inte entydig. Det finns stora skillnader mellan städer, länder och olika typer av projekt. Mest påverkat är Stockholm och Sverige.

”Vi har mycket att göra på våra kontor i London och Stuttgart, prisfallet på bostäder är mindre. London och flera av de tyska städerna är mer stabila marknader och städerna rankas högre i förväntad utveckling, så där känner vi en annan stabilitet”, säger Alexandra Hagen, men pekar på att infrastrukturprojekt, samhällsfastigheter och industriprojekt även går bra på hemmaplan.

Det intygar även Sweco och Tengbom, som hänvisar till att förändrade omvärldsfaktorer driver på byggandet genom till exempel nya säkerhetskrav, snabbare energiomställning och förändrade konsumentbeteenden.

”Vi har många projekt inom skola, industri och logistik. Under de senaste åren har vår omvärld förändrats mycket vilket även påverkar våra uppdrag. Idag har våra kunder till exempel större behov av nya logistikcenter, än av butikslokaler”, säger Jan Mattsson, vd för arkitektbyrån Tengbom.

Sweco Architects har på kort tid vunnit flera stora projekt, däribland utformningen av de nya Sturekvarteren. Mindre arkitektbyråer ber om att få hjälpa till för att täcka upp i de tuffa tiderna.
Sweco Architects har på kort tid vunnit flera stora projekt, däribland utformningen av de nya Sturekvarteren. Mindre arkitektbyråer ber om att få hjälpa till för att täcka upp i de tuffa tiderna.Foto: Sweco Architects

Pandemi, krig och konjunktur har även satt andra spår i planeringen. Högre priser på inte minst material har fått fart på återbruket och fler efterfrågar ombyggnationer av befintliga byggnader.

”Man är mer intresserad av att projekten ska ha en god hållbarhetsprestanda och efterfrågar det på ett tydligare sätt. Att kunna få gröna lån med lägre räntor är extra viktigt när räntorna är så höga”, säger Alexandra Hagen.

Arkitektbyråerna tror att ökade hållbarhetskrav bäddar för tyngre uppdrag framöver, där arkitekten får en än mer betydelsefull roll.

”När man ska ta hand om det befintliga beståndet har arkitekter en central roll i att stötta både som rådgivare, sakexperter och i att hitta kreativa lösningar”, säger Jan Mattsson, vars byrå ritat om Östermalmshallen till padelhall och en brandstation till skola.

”Utöver intresset för återbruk finns också en större förståelse för landskapsarkitekturens betydelse för torka, skugga och vattenmängder. Just i frågan om återbruk tror jag att man kommer se tillbaka på 2022 som ett trendbrott i fastighetssektorn, och för oss innebär det att vi blir mer relevanta, eftersom vi kan arbeta över olika discipliner med olika kompetenser”, säger Lökholm-Klasson.

Uppdragen som rör samhällsfastigheter fortsätter rulla in till arkitektkontoren. Här en förskola signerad White.
Uppdragen som rör samhällsfastigheter fortsätter rulla in till arkitektkontoren. Här en förskola signerad White.Foto: Anders Bobert

Vd:arnas orosmoln är att den ekonomiska krisen ska förvärras, så att till och med kommunernas investeringskapacitet ska sjunka. En annan faktor är fortsatt stor osäkerhet som får investerare att avvakta. Klart är att behovet av både bostäder och kontor är fortsatt stort. Så snart förutsättningarna blir mer stabila och förutsägbara ljusnar det, tror Alexandra Hagen. 

”Jag har goda förhoppningar om att vi i slutet av året kommer att kunna se en vändning”, säger hon.

Skiss, nya sturekvarteren.
Skiss, nya sturekvarteren.Foto: Sweco Architects
Innehåll från ViaCon GroupAnnons

Så minskar vi klimatavtrycket i framtidens infrastruktur

Infrastrukturen är en närmast osynlig del av vårt samhälle som underlättar vardagen för flera miljarder människor över hela världen genom att hjälpa dem att ta sig från plats till plats och bidra till en säkrare framtid. 

Broar skapar smidigare resvägar. Kulvertar hindrar vatten från att ansamlas och svämma över samt bidrar till minskad erosion. Geotekniska lösningar säkrar och stabiliserar marken för säkrare konstruktioner som håller längre. Lösningar för dagvattenhantering bidrar till att förhindra erosion, översvämningar och vattenföroreningar samt möjliggör återanvändning av dagvatten. 

Val av material

När vi ser på framtiden med fokus på hållbarhet och lång livslängd är det uppenbart att valet av konstruktionsmaterial är minst lika viktigt som genomtänkt planering och design. 

”Företag inom alla branscher måste ta ansvar för framtiden – och det nu”, förklarar Mattias Hakeröd, ESG/Sustainability Officer på ViaCon Group. ”Att agera innebär att sträva mot vetenskapligt baserade mål för att säkerställa att vi inte bara mäter våra tekniska och finansiella framsteg, utan att vi även når hållbarhetsmålen. Här krävs både noggranna beräkningar och genomtänkta materialval vid byggnation.”

Science-based targets 

Vetenskapligt baserade mål, eller Science Based Targets (SBT), hjälper företag att minska sitt klimatavtryck med bibehållen verksamhet och tillväxt. Inom infrastruktur är det framför allt valet av material som har störst potential att minska utsläppen. 

Enligt World Steel Association är stål ett av världens mest återvunna material: 2021 kom ca 680 miljoner ton stål från återvunnet material. Stål är stommen både i stora infrastrukturprojekt som brokonstruktioner och inom projekt för förnybar energi som sol-, vatten- och vindkraft eller geotermisk elproduktion. 

”Det är viktigt alla inom infrastrukturkonstruktionens värdekedja ser stålet som den förnybara resurs det är”, förklarar Mattias Hakeröd. ”Stål är världens mest återanvändbara material, och helt förenligt med behoven där infrastruktur som broar och kulvertar byggs. Även om access till det helt CO2e rena hydrogenbaserade stålet dröjer några år, så finns det redan idag lösningar med återvunnet stål som eliminerar ca 60% av CO2e jämfört med traditionellt stål”.

Läs mer om hur vi kan bygga en framtid baserad på hållbar infrastruktur.

Mer från ViaCon Group

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ViaCon Group och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera