Skatteverkets korståg hotar investeringar

I slutet av förra året trappade Skatteverket upp sin konflikt med riskkapitalbranschen. Ett antal partners (eller före detta partners) i riskkapitalbolag upptaxerades med mångmiljonbelopp.

Publicerad: 15 maj 2024, 19:30

Ledare:Tobias Wikström

Text

Det gäller bland annat kända namn som Conni Jonsson (EQT EQT -0,84%Dagens utveckling) och Helena Stjernholm (tidigare vd för IK Investment Partners).

Branschen varnar för flykt från Sverige. Det är ett hot att ta på allvar. De internationella investerarna i riskkapitalfonder måste kunna lita på det svenska skattesystemet för att göra hållbara kalkyler.

Närmare bestämt är det ett skifte som har skett i hur ”carried interest” ska beskattas. Det är den särskilda form av vinstdelning som förekommer i riskkapitalbolagen när portföljbolagen säljs. Skatteverket har i många år ansett att det ska räknas som inkomst av tjänst eftersom de aktuella personerna har fått del av vinsten på grund av sitt arbete.

På senare år har Högsta förvaltningsdomstolen slagit fast att det är ”3:12-reglerna” som ska gälla, alltså att en del av pengarna ska beskattas som inkomst av tjänst och över ett tak ska det vara inkomst av kapital. Men nu har Skatteverket valt en annan linje och anser att allt ska beskattas som tjänst.

Det innebär att det blir en helt annan skattenivå – 53 procent och därutöver arbetsgivaravgift – som ska gälla. Dessutom driver Skatteverket de här ärendena retroaktivt, och det kan innebära ett skattetillägg – totalt mer än 100 procent räknat på den ursprungliga utbetalningen.

Så här blir det när reglerna inte är tydliga. Skatteverket blir ett slags åklagarmyndighet som ständigt vill testa gränserna. Det blir långa domstolsprocesser. Inte är det särskilt rättssäkert. Och definitivt inte förutsägbart.

Mycket av detta hade kunnat undvikas om lagstiftningen hade ändrats. Kanske är dagens politiker avskräckta av Anders Borgs försök 2012 att införa en särskild skatteregel (i huvudsak 30 procent) för carried interest – han kapitulerade efter kritik. Kanske vill dagens politiker inte åtgärda frågan.

För Sverige måste det hur som helst vara bättre att få 30 procent av vinstdelningen i skatt – än att få 53 procent av ingenting om kapitalet flyttar utomlands.

Flera europeiska länder försöker nu förbättra sitt skattesystem för att attrahera riskvilligt kapital. Sverige går motsatt väg.

Innehåll från AforiAnnons

900 miljarder till omställning inom det offentliga

Uppdaterad: 24 maj 2024, 18:09Publicerad: 14 maj 2024, 11:29

Sverige står inför stora samhällsutmaningar som påverkar utvecklingen och hotar en hållbar omställning. Oavsett vilka kriser som väntar oss är ett välfungerande och robust samhälle en förutsättning för ett starkare och tryggare Sverige.

Årligen upphandlas varor och tjänster i Sverige för nära 900 miljarder. Där finns en stor omställningspotential som borde ge näringslivet och offentlig sektor kraften att tillsammans förflytta hela samhället. En kraft som kan möta den efterfrågan på innovation som myndigheter, forskningsinstitut och branschorganisationer efterlyser för att klara framtiden.

– För att möta kommande utmaningar måste det offentliga arbeta tillsammans med näringslivet. Då kan vi skapa innovationer utifrån dagens och morgondagens behov, säger Linda Swirtun, projektledare för Afori - arenan för innovation i upphandling.

Sverige halkar efter

I Nationella upphandlingsrapporten 2023 pekar Upphandlingsmyndigheten ut att bara 11 procent av kommunerna och 13 procent av regionerna säger att de i hög utsträckning arbetar för att upphandla innovativa lösningar. Närmare 9 av 10 kommuner och regioner utnyttjar alltså inte sin fulla omställningskraft.

Näringslivet bidrar med viktiga innovationer för klimatet och håller fast vid ambitiösa planer för nettonollutsläpp och hållbarhetsmål. Men om Sverige ska klara av att möta dagens och morgondagens utmaningar måste även regioner och kommuner göra mer och annorlunda än idag. Innovation behöver bli en naturlig del i offentliga affärer.

– Så länge de 900 miljardernas affärsnytta inte utnyttjas fullt ut riskerar möjligheter och samhällsvinster att gå Sverige förbi. Den gröna omställningen riskerar att försenas, välfärden försämras och hela Sverige tappar konkurrenskraft, fortsätter Linda och tillägger att vi 2022 fick vår historiskt sämsta placering i OECD:s välståndsliga.

Delat ansvar är vägen framåt

Det offentliga är en bra första beställare, men det är företagen som är bäst på att kommersialisera och vidareutveckla produkter och tjänster så att de kan användas av fler. Linda efterlyser därför ett närmare och mer effektivt samarbete mellan offentlig sektor och företagen.

– Det finns tre aspekter som är viktiga att ha med sig som offentlig aktör. För det första är inköp en strategisk ledningsfråga, inte en administrativ syssla. För det andra är löpande dialog nyckeln till goda affärer. Och sist men inte minst, all upphandling kan möjliggöra innovation – om du bara tillåter det, avslutar Linda.

Om Afori – arenan för innovation i upphandling

Afori är ett kunskapsnav och en mötesplats för offentlig sektor, näringsliv, akademi och civilsamhälle. Målet är att stimulera innovation i offentlig upphandling så att forskning och innovation snabbare bidrar till ökad välfärd. Det i sin tur kommer att öka svenskt näringslivs konkurrenskraft. Bakom arenan står Upphandlingsmyndigheten, i samverkan med Vinnova och PRV.

För mer innovation i offentlig upphandling

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Afori och ej en artikel av Dagens industri