Hoppa till innehållet

Finsk-svensk allians en nordisk superkraft

På tisdagsmorgonen kommer Finlands nyvalda president Alexander Stubb till Sverige. Det är en van Sverigebesökare som gör sitt första statsbesök i den nya rollen.

Sverige och Finland har urstarka band, inte minst i näringslivet. Det är bra för båda ländernas ambitioner inom infrastruktur, forskning och grön omställning. På tisdagen inleder president Alexander Stubb sitt första statsbesök – i Sverige.
Sverige och Finland har urstarka band, inte minst i näringslivet. Det är bra för båda ländernas ambitioner inom infrastruktur, forskning och grön omställning. På tisdagen inleder president Alexander Stubb sitt första statsbesök – i Sverige.Foto: Emmi Korhonen

Ett tecken på Stubbs nära band med Sverige är att han i flera år var krönikör i denna tidning. I detta vilar en fin symbolik. Finland och Sverige har alltid haft en tät relation, men nu är relationen närmare än den någonsin har varit sedan våra länder splittrades 1809.

I mer än 600 år var vi samma rike. Svenska språket lever fortfarande i Finland. Sverige blev under efterkrigstiden nytt hemland för hundratusentals finländare. Politik- och kulturutbytet är flitigt. Färjeturismen och ishockeylandskamperna är egna underkategorier i vår gemensamma folklore.

Ur vår historia har också sedan länge sprungit ett tätt samarbete mellan näringsliven. Finland och Sverige delar en industribakgrund, där fokus länge låg på skog och stål. Senare återspeglades den i ett gemensamt fokus på högteknologisk tillverkning, inte minst inom telekom. Även i tjänste- och techsektorn tävlar finska och svenska företag om spetspositionerna. I så varierande branscher som banker (Nordea NDA SE +1,37%Dagens utveckling), försäkringar (If), it (Tietoevry), skog (Stora Enso STE R +0,95%Dagens utveckling) och teknikkonsulter (Afry AFRY +0,64%Dagens utveckling) finns i dag också exempel på bolag med en tydlig finsk-svensk identitet.

Vi knöts definitivt närmare varandra redan under kalla krigets slut och våra EU-medlemskap, men Rysslands brutalisering har under de senaste åren påskyndat ytterligare säkerhetspolitiska samarbeten. Tydligast blev detta när vi för två år sedan sökte Natomedlemskap tillsammans. 

Sedan även Sveriges Natomedlemskap blev klart är våra båda länder för första gången på 215 år del av samma militära allians. Vi är det dessutom tillsammans med samtliga andra länder i Norden och Baltikum. Det är historiskt unikt i en region där två maktblock för några få sekler sedan faktiskt nästan konstant låg i krig med varandra. Denna nya nordisk-baltiska värdegemenskap skänker en ytterligare dimension till den redan starka kulturella, ekonomiska och politiska gemenskapen.

”Finland och Sverige kan gemensamt gå före för att driva på.”

De nordiska ekonomierna är bland de mest innovativa i världen. Även om de senaste åren tyvärr har visat tecken på motsatsen, så är samhällena relativt öppna och trygga. Korruptionen är låg och livskvaliteten hög. Tanken har väckts att Norden borde ges en gemensam plats bland G20-länderna. Det känns allt mer relevant.

På onsdagen fortsätter statsbesöket från Stockholm till Göteborg. Då kan ytterligare symbolik utläsas. President- och kungaparen besöker bland annat Göteborgs hamn och det sedan 2021 återetablerade Älvsborgs amfibieregemente. Ett naturligt nästa steg i de finsk-svenska relationerna är att tvinna ihop näringslivs- och de säkerhetspolitiska samarbetena.

”Finland får gärna visa Sverige vägen till eurosamarbetet.”

I en orolig omvärld har både Finland och Sverige en utsatt position. För att våra företag ska kunna fortsätta fokusera på innovativ utveckling och global expansion måste omvärldshoten minimeras. Vi har goda förutsättningar att samarbeta för stärkt cybersäkerhet, fungerande försörjningskedjor och ökad energitrygghet. Svenska företag har också mycket att lära av finska när det gäller näringslivets roll inom civil beredskap. Efter kalla kriget avvecklade Sverige mycket av beredskap och försvar, medan Finland både mentalt och fysiskt till stora delar behöll dem. Finska politiker, myndigheter och företag kan vara viktiga för att hjälpa Sverige att snabbt återaktivera detta krisskydd.

I förlängningen är de rekordstarka banden en bra grund för gemensamma satsningar inom infrastruktur, forskning och grön omställning.

Våra exportorienterade näringsliv är också beroende av europeisk konkurrenskraft. Där är EU bästa forumet, och Finland och Sverige kan gemensamt gå före för att driva på. Så småningom borde vi också agera under samma valutasamarbete. Finland får gärna visa Sverige vägen till eurosamarbetet.

I en tid när också de transatlantiska säkerhetsrelationerna kräver ett större europeiskt ansvarstagande för försvarsförmågan, kommer Finland och Sverige dessutom både kunna och behöva samordna sina förmågor mer effektivt.

Låt statsbesöket bli avstampet för en ännu djupare finsk-svensk relation.

Innehåll från IntrumAnnons

Så ska banker tänka när de strukturerar sin NPL-strategi

Julia Reuszner, vd på Intrum Sverige.
Julia Reuszner, vd på Intrum Sverige.

För banker är Non Performing Loans – NPL – en utmaning som kan ha flera negativa konsekvenser. Intrum har lång erfarenhet av att hjälpa banker med NPL-strategier.

– Vi har flera lösningar att erbjuda, säger Julia Reuszner, vd på Intrum Sverige.

I spåren av hög ränta har antalet NPL:er hos svenska banker ökat – vilket kan leda till ökade kapitalkrav från regulatoriska myndigheter.

Med en god NPL-strategi kan banker förbättra sin kapitaltäckning, minska sina risker och därmed säkerställa en stabil och hållbar affärsverksamhet. Här kan Intrum hjälpa till.

– Den första frågan bankerna ska ställa sig är vilket underliggande behov som är viktigast för dem, om det handlar om att skapa likviditet i ett tidigt skede, om det handlar om att minska kapitalkraven till följd av backstop-regelverket, eller om man vill skapa förutsägbarhet kring reserveringar för kreditförluster, säger Julia Reuszner.

Intrum har ett brett utbud av lösningar

För många banker är likviditet och operationell avlastning drivande för NPL-strategin. 

– I detta scenario är normalt sett en ren försäljning av fordringarna bästa lösningen, säger hon.

Men intresset för att avyttra sina NPL:er har minskat då köparna på grund av ökade räntekostnader och ett osäkrare makroekonomiskt läge nu betalar sämre än tidigare. Det har gjort att man har börjat se sig om efter andra strategier. I tillägg sätter backstop-regelverket krav på avyttring för att minska kapitalkraven. 

Värdepapperisering är ett alternativ som utifrån det gällande marknadsläget i Norden nu även blivit aktuellt, där NPL:erna ompaketeras och säljs vidare som värdepapper till investerare.  

– Vi har lång erfarenhet av denna lösning och har gjort många sådana transaktioner, speciellt i södra Europa, säger Julia Reuszner.

Om man istället önskar större förutsägbarhet kring reserveringar för kreditförluster kan en lösning vara antingen en så kallad Forward Flow, då man säljer framtida förfallna fordringar på månadsbasis. Alternativt använder man sig av traditionell inkasso för att få tillbaka så stor andel som möjligt av utlånade pengar.

Intrum förstår bankernas behov

Tack vare mångåriga affärsrelationer med banker och finansinstitut har Intrum byggt upp en djup förståelse för deras behov.

 – Bankerna jobbar långsiktigt med sina kunder. Därför är vi väldigt måna om att även vi gör det, så att de kan fortsätta att ha en god relation med dem, avslutar Julia Reuszner.

Om Intrum
Under hundra år på marknaden har Intrum outtröttligt fokuserat på att hjälpa sina uppdragsgivare att få betalt, och samtidigt hjälpa den som är skuldsatt att bli skuldfri. Det ger Intrum både en finansiell och en social roll i det finansiella ekosystemet.

Läs mer på: intrum.se

Mer från Intrum

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Intrum och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera