Hoppa till innehållet

Sverige tecknar samarbetsavtal om koldioxidinfångning

Ett nytt bilateralt avtal möjliggör lagring av infångad svensk koldioxid i Danmark och Norge. I och med det undanröjs ett av hindren för en gemensam nordisk marknad för koldioxidinfångning- och lagring, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.Foto: Joey Abrait

Infångning och lagring av koldioxid har gått från att betraktas som ren science fiction till att pekas ut som en huvudstrategierna för att Sverige ska kunna nå målet om att vara en koldioxidneutral ekonomi 2045.

Flera svenska bolag står i startgroparna för att växla upp sina satsningar på tekniken, som går under namnet Carbon Capture and Storage, eller CCS. Efter att koldioxiden fångats in är planen att den ska lagras, vilket den bland annat kan göras i tomma olje- och gasfält i Nordsjön.

Läs mer: Milstolpe nådd för svensk koldioxidinfångning 

Nu har Sverige tagit ett nytt steg mot storskalig svensk koldioxidinfångning, genom att sluta avtal med Norge och Danmark som tillåter att svensk koldioxid lagras i de respektive länderna.

”Sverige saknar i dag möjlighet att lagra koldioxid på vårt eget territorium och måste därför exportera infångad koldioxid för lagring i andra länder. Dessa avtal gör det möjligt”, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

Regeringen har tidigare utlovat att 36 miljarder kronor fram till 2046 ska fördelas mellan svenska företag för att finansiera deras satsningar på CCS. Stödet har dock försenats, vilket Di rapporterat om.

Nu kan dock Romina Pourmokhtari rapportera att även den processen har nått en milstolpe, då Sverige nyligen skickat in en formell anmälan om statsstöd till EU-kommissionen. Pengarna ska fördelas via en så kallad omvänd auktion där de svenska bolag som kan fånga in koldioxid till lägst kostnad får uppdraget. 

Kommissionen har två månader på sig att återkomma, sedan kan arbetet inledas med att förbereda den omvända auktion.

En ytterligare, och betydligt krångligare, pusselbit som måste falla på plats för att en fungerande marknad ska komma till skott är en gemensam överenskommelse om vilken aktör som har rätt att tillgodoräkna sig eventuella negativa utsläpp.

En viktig inkomstkälla för de företag som överväger satsningar på CCS-teknik är nämligen möjligheten att sälja de negativa utsläppen till andra länder, eller aktörer i näringslivet, som vill kunna använda dessa för att kompensera för utsläpp de själva har svårt att bli av med.

Än så länge har EU inte satt ned foten kring hur ett sådant system ska fungera i praktiken. Enligt Romina Pourmokhtari kan branschen dock vänta sig mer information om inte alltför lång tid.

”I samband med att vi får besked från EU-kommissionen gällande statsstödsreglerna så kommer vi från regeringens sida kunna kommunicera mer om hur det ser ut med tillgodoräknanden. Det är den informationen som jag kan ge kring det idag”, säger hon.

Innehåll från Grant ThorntonAnnons

Dominoeffekt när nya regler träffar jättarna: ”Även mindre bolag bör hoppa på”

Förändringarnas tid råder för de stora och börsnoterade bolagen. Men även mindre och medelstora bolag kan träffas indirekt när hållbarhetsrapporteringen blir lag.

– Ta chansen att hoppa på tåget! Det kan skapa både konkurrensfördelar och tillväxt, säger Maaria Martin-Vivaldi, chef för Grant Thorntons revisionsverksamhet.

Vad känner du till om framtidens nyckeltal? 

Medelstora företag i Sverige står inför en ny verklighet där indirekta krav från större bolag i leverantörskedjorna kan komma att påverka deras verksamhet i grunden. 

CSRD-regelverket, som syftar till att standardisera och öka transparensen i företags rapportering av hållbarhetsdata, blir därmed viktigt att förhålla sig till även för de bolag som inte direkt omfattas av direktivet.

– Det handlar inte bara om att uppfylla lagkraven utan också om att se potentialen i att frivilligt rapportera hållbarhetsdata, säger Maaria Martin-Vivaldi, auktoriserad revisor och chef för Grant Thorntons revisionsverksamhet.

Hon konstaterar att det finns en rad olika anledningar även för medelstora bolag att hoppa på tåget nu när CSRD successivt kommer att träda in allt mer – även om det framför allt är börsnoterade och större bolag som är först ut att träffas av regelverket.

– Det kan vara så att du är underleverantör till något av de stora bolagen som kommer att behöva data från sina underleverantörer. Då träffas man ju indirekt av kraven.

Maaria Martin-Vivaldi ger rådet att i så fall göra jobbet ordentligt.

– På något sätt måste man ju ändå samla in den här informationen för att kunna skicka den vidare. Då tycker jag att man samtidigt ska tänka att det jobbet kan ge något för den egna verksamheten, på flera plan.

Locka rätt kompetens

Maaria Martin-Vivaldi poängterar att företag som proaktivt arbetar med hållbarhetsfrågor kan attrahera både nya kunder och medarbetare, något som blir extra viktigt i en tid då många branscher har svårt att hitta rätt kompetens för att kunna växa och utvecklas i den riktning man önskar.

– Många gör mycket redan, men man visar inte upp det externt. Där kan ett första steg vara att tänka igenom vad ni visar på er hemsida och i sociala kanaler. Lyft fram vad ni gör när det gäller klimatfrågor och social hållbarhet. 

– Framtidens medarbetare vill jobba på ett företag som bryr sig. Om det inte ens nämns i era egna kanaler vad ni gör för att bidra till ett bättre klimat och hur ni arbetar med jämställdhet och mångfald – då kanske ni aldrig ens blir aktuella som alternativ arbetsgivare. Så varför chansa? Lyft fram det ni gör redan nu, och ta tillfället i akt att bygga upp bra processer för att göra ännu mer.

Maaria Martin-Vivaldi ger rådet att tänka på marknadsföring ur ett bredare perspektiv än att bara sälja fler produkter eller tjänster.

– För att växa behöver du även ha medarbetare som trivs på sin arbetsplats så att de stannar kvar. En genomtänkt marknadsföring kan dessutom locka nya medarbetare, vilket ni kommer att behöva om fortsatt tillväxt är målet.

Strukturerat jobb

I sin roll som auktoriserad revisor får Maaria Martin-Vivaldi nu fler och fler frågor angående CSRD. Något hon alltid trycker på är vikten av att hållbarhetsarbetet integreras i hela verksamheten.

– Det interna engagemanget är viktigt. Om man bara sätter det på en person, och säger att ”du är ansvarig för hållbarheten” så kommer det att bli väldigt svårt.

– Om man vill jobba ännu mer strukturerat och lyfta sig en nivå när det gäller de nya nyckeltalen så kan det vara jättebra att ta extern hjälp för att hamna på rätt spår från start.

Vad kan du om framtidens nyckeltal? 

 

Mer från Grant Thornton

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Grant Thornton och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera