De stora maktfaktorerna i Bryssel är kända för att sätta käppar i hjulen för ny lagstiftning. Ofta skyddar de befintliga aktörer och lägger krokben för nya företag. Det gäller inte minst inom klimatområdet.
”De tunga branschorganisationerna har bromsat allt som förändrar status quo och försökt försvara befintliga teknologier även om de är extremt förorenande”, säger Jules Besnainou.
Men det påverkar också äldre bolag. De senaste åren har det uppstått friktion mellan branschorganisationernas medlemmar. Ett exempel är Unilevers avhopp från arbetsgivarorganisationen Business Europe.
”Nu har man faktiskt börjat se att även större industrier lämnar branschorganisationerna för att de helt enkelt inte företräder deras åsikter längre”, säger Jules Besnainou.
Cleantech for Europe vill inte kalla sig för branschorganisation, utan ”nätverk” eller ”initiativ”. Klart är att organisationen är sprungen ur en frustration över att nya företag och deras innovationer hindrades att vinna mark. De insåg att de behövde organisera sig på egen hand, och fick snart stöttning från Bill Gates klimatorganisation.
”Cleantechindustrin består av många relativt små organisationer, som saknade en gemensam röst i den offentliga debatten. Vi insåg att EU har nästan allt som krävs för att bli en global ledare inom cleantech, men en viktig pusselbit saknades – kopplingen mellan cleantech-communityt och beslutsfattarna.”
Organisationen samlar bland annat bolag som stängts ute från de branschorganisationer de teoretiskt borde tillhöra. Cement- och stålindustrin är enligt Jules Besnainou generellt fientligt inställda till nya utmanare.
”Branschorganisationerna slåss ju för att inte behöva anamma de här här teknikerna, och beslutsfattarna är vana att lyssna på dem. Så vårt uppdrag är att försäkra oss om att de nya bolagen också blir lyssnade på”, säger han.
Cleantech for Europe säger sig vilja sträva efter ett mer innovationsvänligt EU som leder utvecklingen av ny teknik där nya bolag kan växa fram. Det handlar bland annat om att tillgängliggöra EU-finansiering för mindre aktörer och stimulera efterfrågan på den nya tekniken.
Jules Besnainou säger att responsen varit positiv från beslutsfattare som inser att de kan kombinera en företagsvänlig politik med att vara progressiva i klimatfrågan. Samtidigt fortsätter de etablerade branschorganisationerna att vara tunga maktspelare i Bryssel, på nya bolags bekostnad, menar han.
”Vi har nyligen sett det i de politiska diskussionerna om priset på koldioxid. De har en enorm makt”, säger Jules Besnainou.
När USA nu lägger in en stor växel för att locka cleantech-bolag genom klimatpaketet IRA sätter det en ny press på EU:s beslutsfattare. Enligt Jules Besnainou har många av bolagen i Cleantech for Europe uppvaktats av amerikanska institutioner på delstats- eller federal nivå och blivit erbjudna finansiering.
”Det finns en reell risk att EU:s mest lovande företag kommer växa i USA istället för Europa, men vi har ett litet fönster att stoppa det”, säger han, men är samtidigt orolig för att de stora branschorganisationerna tillåts styra hur EU:s svar på IRA utformas.
”Förslaget vi sett kretsar mycket kring statsstöd, och de som typiskt sett gynnas när deras regeringar går på shoppingrunda är de stora nationella bolagen. De är väl integrerade i systemet, känner till hur man får tillgång till pengarna och har arméer av konsulter som kan ansöka åt dem, så det finns en risk att man skapar en ojämn spelplan i Europa. Det kommer vara mycket svårare för mindre, innovativa bolag att få statsstöd”, säger Jules Besnainou.
