Hoppa till innehållet

Ny definition av hyggesfritt skogsbruk

Skogsstyrelsen har beslutat om en ny, tydligare definition av begreppet ”hyggesfritt skogsbruk”. Definitionen ska underlätta dialogen inom skogssektorn samt göra det möjligt att mäta och följa upp omfattningen av hyggesfritt skogsbruk i Sverige.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Skogsstyrelsen har sedan 2005 haft ett uppdrag från regeringen att verka för att kunskapen om och omfattningen av hyggesfritt skogsbruk ska öka. Ett problem har varit att det inte har funnits någon tillräckligt beskrivande och accepterad definition av begreppet.

”Skilda uppfattningar om vad som menas med hyggesfritt skogsbruk har gjort det svårt att föra dialog inom skogssektorn. En ny tydlig definition är en förutsättning för att vi ska kunna utföra vårt uppdrag från regeringen på ett bra sätt”, säger Herman Sundqvist, generaldirektör, Skogsstyrelsen.

Förutom att det varit svårt att föra dialog har också bristen på en tydlig definition gjort det svårt att mäta och följa upp omfattningen av hyggesfritt skogsbruk i Sverige.

Definitionen är framtagen i samverkan med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och har varit ute på remiss under våren. Skogsstyrelsens nya definition lyder: ”Hyggesfritt skogsbruk på skogsmark med produktionsmål innebär att skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår några större kalhuggna ytor.”

I stödtexter konkretiseras de begrepp definitionen är uppbyggd av. Där står bland annat att det ska finnas träd som är minst 10 meter höga på marken. Vidare anges hur tät skogen måste vara (över 5§-kurvan i skogsvårdslagen), hur stor en lucka maximalt får vara (0,25 ha) och vilka krav som ställs på skärmar för att räknas som hyggesfritt skogsbruk. I rapporten finns ytterligare förtydliganden och beskrivningar av resonemangen. I rapporten anges även en definition av begreppet hygge.

”Språkligt sett kan man tycka att så länge det inte uppstår några hyggen är det hyggesfritt skogsbruk, men som framgår av definitionen behöver det dessutom alltid finnas stora träd på marken. Det ska också finnas en intention från skogsägaren att långsiktigt bruka skogen hyggesfritt”, säger Carl Appelqvist, projektledare, Skogsstyrelsen.

Skogsstyrelsen har utifrån den preliminära definitionen från i våras samlat in statistik om hyggesfritt skogsbruk i enlighet med regeringens återrapporteringskrav i myndighetens regleringsbrev.

”Resultatet visar att hyggesfritt skogsbruk tillämpades på 644 000 hektar under 2020. Det var första gången som statistiken samlades in för både stor- och småskaligt skogsbruk. Vi strävar efter att detta ska göras årligen”, säger Sebastian Constantino, statistiker, Skogsstyrelsen.

Innehåll från Veg of LundAnnons

”Nu vill vi se en potatisrevolution”

Potatis i kaffet? Ja, självklart, om du frågar Veg of Lunds vd Helene Nielsen. Efter att ha analyserat marknaden, uppgraderat receptet och med helt ny design, står det börsnoterade foodtech-bolaget inför en omstart.

– Nu kommer vi på allvar börja ta marknadsandelar i segmentet med växtbaserade mjölkliknande drycker, säger hon.

Läs mer om DUG

Sedan Helene Nielsen tillträdde som vd i slutet av förra året har fokus varit att lägga grunden till bättre lönsamhet och effektivitet.

– Potatis är en genial bas. På sikt vill vi bli ett heltäckande livsmedelsföretag med många olika produkter, säger hon.

Nu nylanseras potatisdrycken DUG som är patenterad och det enda potatisbaserade alternativet på marknaden. Teknologin finns, men bolaget ska växla upp och även bli en försäljningsorganisation.

Designen förklarar vad drycken går att använda till och hur liten klimatpåverkan den har jämfört med konkurrenterna. Den finns i tre varianter: original, barista och osötad.
Designen förklarar vad drycken går att använda till och hur liten klimatpåverkan den har jämfört med konkurrenterna. Den finns i tre varianter: original, barista och osötad.

Vad är det för fördelar med potatis?

– DUG är allergivänlig, vilket innebär att den är fri från laktos, gluten, soja, nötter och såklart mjölk. Sockerhalten är låg och den har en neutral smak till skillnad från många andra växtbaserade drycker.

Helene Nielsen berättar att de har börjat att sälja till kommuner, skolor, hotell, och restauranger, som i allt större utsträckning byter till växtbaserad och allergivänliga livsmedel i de måltider de serverar.

– Potatisens egenskaper gör att den passar mycket bra i såväl dryck som matlagning. Den är dessutom ett av de mest hållbara alternativen på marknaden med lågt klimatavtryck, säger hon.

Potatis kräver inte mycket vatten – hela 96 procent mindre vattenåtgång jämfört med exempelvis mandel. Att odla potatis är dessutom dubbelt så effektivt som havre sett till markanvändning, och jämfört med komjölk har potatisdryck 69 procent lägre klimatpåverkan.

Helene Nielsen, vd för Veg of Lund, vill se en potatisrevolution.
Helene Nielsen, vd för Veg of Lund, vill se en potatisrevolution.

En annan fördel med potatis är tillgängligheten – vilket gör det lätt att skala upp verksamheten.

– Den växer i hela världen, det är en kort produktionsprocess och blir inga restprodukter. I princip skulle man kunna ha en potatisdrycksfabrik i varje land.

DUG har den senaste tiden etablerats på flera nya marknader, senast i Tjeckien, Slovakien, Polen och Tyskland. Planen är att lansera varumärket på ytterligare minst fem till tio europeiska marknader under året. Parallellt fortsätter utvecklingen av nya produkter inom bland annat mejeri, matlagning och glass, och i framtiden kan produktportföljen även komma att utvidgas med vegetabiliska köttalternativ.

Hur ser marknaden ut?

– Det är en stor efterfrågan på växtbaserade produkter med hög kvalitet. Vi ser också ett intresse från Asien i takt med den växande kaffekulturen där, säger hon.

– Med vår starka patentportfölj och starkare relationer med distributörer och kunder ser jag möjlighet att nå vårt finansiella mål på en omsättning över 80 miljoner kronor år 2025.

Läs mer om DUG

Kom ihåg att investeringar både kan öka och minska i värde och att investerare kan förlora det investerade kapitalet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

Mer från Veg of Lund

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Veg of Lund och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera