Frågorna är många från de svenska företagare som påverkas av EU:s nya klimattull, CBAM, som trädde i kraft förra året. Från och med januari 2024 ska företag som importerar varor med höga klimatutsläpp från länder utanför EU rapportera till Tullverket hur stora inköp det handlar om och hur stora klimatutsläpp varorna ger upphov till.
Men av de över 6.000 företag som påverkas har endast 500 lämnat in sin redovisning, har Di rapporterat.
Linnea Jacobsen, expert på indirekta skatter hos konsultbyrån EY, är inte förvånad. Informationen till det svenska näringslivet om CBAM har varit knapphändig, samtidigt som det är en komplex fråga som inkluderar många olika delar av företaget.
”Att peka ut vem på företaget som är ansvarig är en utmaning för många. Inte minst då det redan i dag är högt tryck på frågor som gäller handel och regelefterlevnad”, säger hon.
Vilken avdelning på företaget som är bäst lämpad att hantera CBAM finns det tyvärr inget enkelt svar på. Beroende på hur organisationen är uppbyggd och vilken kompetens som finns internt kan det handla om allt från skatteavdelningen, till tullavdelningen, hållbarhetsavdelningen eller inköpsavdelningen.
Vad som däremot står klart är att en lyckad implementering kräver samarbete avdelningarna emellan, säger Linnea Jacobsen.
Hon har för intresseorganisationen Svenskt Näringslivs räkning tagit fram en manual för de svenska företag som påverkas av CBAM, med en checklista för att komma i gång.
”Det är en kritisk fråga för företagen. Rapporterar man inte sin import korrekt finns hotet om straffavgift, eller att man i förlängningen förlorar sitt tillstånd att importera vissa varor”, säger hon.
För många företag kräver den snabba utrullningen av CBAM en brandkårsutryckning. Men när man tagit sig över de första hindren och kommit i gång med rapporteringen är det viktigt att lyfta blicken och se CBAM även som en strategisk fråga, menar Linnea Jacobsen.
Regelverket väntas vara helt infasat först 2034, men redan från och med januari 2026 tas en importavgift ut på de varor som omfattas. Avgiften avspeglar de koldioxidutsläpp som uppstod vid produktionen av varan utanför EU och betalas av importören via köp av så kallade CBAM-certifikat, som avspeglar dagspriset på utsläppsrätter inom EU.
För företag som påverkas kommer det vara en utmaning att parera de ökade kostnader som CBAM för med sig.
Enligt Linnea Jacobsen finns det många frågor som företag bör ställa sig framgent: Kan kostnadsökningen föras över på slutkund? Bör varorna som påverkas bytas ut mot likvärdiga alternativ, och kan rutinerna för inköp ses över för att minska den administrativa bördan?
