Laserskanning för att mäta biologisk mångfald och digitala snitslar istället för plastband i skogen. Det är något av det som utvecklats i Mistra Digital Forest, ett åttaårigt forskningsprogram för digitalisering i skogen och skogsbruket.
”Vi jobbar med att utveckla verktyg för att underlätta för skogsägare att planera och utföra sitt skogsbruk. Det handlar om att lära sig mer om vad som står därute”, förklarar Sverker Danielsson, programchef för Mistra Digital Forest.
Sex skogsindustriföretag och fem forskningsorganisationer deltar.
”Det är ett enormt intresse och engagemang, inte minst från industrin. Allt har utvecklats långt över förväntningarna.”
”Sedan är det ett stort intresse för området i stort. Vad vi kan göra med skogen är en väldigt engagerande fråga just nu. Att ta till digitala verktyg för att få bättre underlag och ta kloka beslut är det många som tycker är fascinerande.”
Ett område som det jobbats en hel del med är laserdata på skog som samlas in från flygplan som skannar med två frekvenser av laser.
”Nyckeln är just två frekvenser för då kan man även urskilja specifika trädslag över stora områden och även skatta volymer och variation. På senare tid har vi även arbetat med andra värden, som att ta fram indikatorer för biologisk mångfald baserat på samma typ av data”, berättar Sverker Danielsson.
Just detta, att mäta och värdera biologisk mångfald är dock inte så lätt, erkänner han.
”Det är någonting som man behöver tänka till kring hur vi följer upp och skaffar oss mer kunskap kring. Det behövs en genomtänkt strategi för produktionsskogen för att också inhysa en hög biologisk mångfald. Där är digitala verktyg och mer data centrala delar. Jag tror inte på det här med att ha vissa områden för biologisk mångfald och vissa för produktion.”
Det område där han ser störst potential för digitalisering i skogen är för att förstå variationerna i skogen och hur man kan nyttja dem.
”Det finns väldigt stor potential i den naturliga variationen i råvaran som inte tas tillvara av industrin. Det finns goda möjligheter att nyttja den avverkade råvaran på ett bättre sätt och skapa högre värden, att varje del av trädet hamnar där den gör mest nytta.”
Även om det är ett forskningsprojekt som bara har hunnit halvvägs finns redan i dag flera lovande tester i fält hos företagen.
”Vi har till exempel jobbat med ett verktyg för digital naturvårdshänsyn. Idag har man plastband för att snitsla i skogen för att markera en kolmila eller något annat som ska skyddas vid en avverkning. Det har vi nu fått in i digitala kartor, så när skogsmaskinen närmar sig ett sådant skyddat objekt så får föraren en varning direkt i maskinen.”
Artificiell intelligens, AI, har naturligtvis stor potential även i skogen.
”Det vi jobbar med inom det området är framför allt hur skogsmaskinerna kan utvecklas för att till exempel undvika markskador och spara på bränsle”, förklarar Sverker Danielsson.
