29 maj: Sydafrikas parlamentsval. Detta val är högintressant eftersom ANC för första gången sen demokratin infördes kan bli utan egen majoritet. Det öppnar för en koalition mellan dem och demokratiska partiet, eller möjligen med förre presidenten Zumas nya parti. Klimatfrågan är stor genom landets energikris, där 80 procent av elen fortsatt kommer från kolkraft men inte når de mest utsatta. ANC satsar nu på en investeringsplan för rättvis energiomställning, medan Demokratiska partiet fått igenom massiva solcellssatsningar i städer som Kapstaden vilket de nu vill genomföra nationellt.
1 juni: Indiens parlamentsval avslutas. Tidernas största val med 970 miljoner röstberättigade har redan pågått i flera veckor och avslutas 1 juni. Premiärminister Modis hindunationalistiska BJP får troligen åter egen majoritet. Klimatfrågorna hamnar oväntat högt på agendan genom att det är stekande hett i Indien nu, men ingången är annars de oerhörda luftföroreningarna i indiska städer, som minskas med skiftet från fossila bränslen och drivmedel till eldrift, solceller och biogas från Indiens heliga kor. Samtidigt kräver Indien, årets fokusland för 2030-sekretariatet, ökad mobilitet vilket av rena utrymmesskäl inte kan ske genom en massiv ökning av privatbilismen – därav världens största satsning på elbussar.
2 juni: Mexiko, parlamentsval. 99 miljoner människor väntas rösta i Mexikos största val någonsin. För första gången i landets historia kommer de att välja en kvinnlig president – båda toppkandidaterna är kvinnor, och båda går till val på en mer hållbar och energisäker framtid där nuvarande bränsle- och elsubventioner och importen av fossilgas från USA fasas ut. Regeringspartiets kandidat Mexiko Citys förra borgmästare Claudia Sheinbaum har forskarbakgrund, har suttit i IPCC:s expertpanel och utlovar att investera motsvarande 1.500 miljarder kronor för att nå 50 procent förnybar el till 2030, med ett produktionstak för statliga olje- och gasbolaget Pemex. Utmanaren Xochitl Galvez lovar att stänga raffinaderier och utveckla förnybar energi, vilket hon ser som en förutsättning för att locka utländska investerare.
6-9 juni: EU, parlamentsval. Opinionsmätningar pekar på stora framgångar för höger- och extremhögerpartier, där många vill riva upp EU:s Gröna Giv, besluta om svagare klimatmål för 2040 än vad EU-Kommissionen nu föreslår och minska trycket på jordbrukets omställning.
5 november: USA, presidentval. Om Trump återtar presidentmakten, blir det ett klimatbakslag av global betydelse. Stryks Bidens klimatsatsningar, ökar utsläppen med fyra gigaton CO2, vilket motsvarar de samlade årliga utsläppen från EU och Japan. 2030 ska USA ha minskat sin klimatpåverkan med 50-52 procent jämfört med år 2005, bl.a. genom Inflation Reduction Act som är världens största klimatpaket genom tiderna. USA ska ställa om transportsektorn till 100 procent eldrift 2035, helt fossilfri elproduktion 2035, tuffare utsläppskrav för alla nya fordon, skärpta regler mot metanutsläpp, och fortsatta möjligheter för delstater som Kalifornien att gå längre. Allt detta vill Trump riva upp. Istället lovar han ”drill, baby, drill” med ökad användning av fossil olja, gas och kol, är emot elbilar och lovar att USA åter lämnar Parisavtalet. Mycket talar för att en återvald Trump är mer organiserad än första gången han styrde, och att han därför får igenom dessa försämringar snabbt och effektivt.
November (troligen): Storbritannien, parlamentsval. Senast 28 januari 2025 ska britterna gå till val, vilket i nuläget ser ut att bli en storseger för Labour. Economist skriver ”climate change has never been a core issue at a British general election. At the next one it will be.” Medan Tory-regeringen betonar att Storbriannien är den första större ekonomin som halverat sina utsläpp från 1990, med ett skifte från 75 procent fossil elmix 2008 till 65 procent fossilfritt 2023, menar Labour att Storbritannien måste matcha klimatomställningen i USA:s Inflation Reduction Act och EU:s Green Deal. Labour utlovar helt fossilfri elmix 2030 med stora satsningar på sol och vind, men har backat från ett tidigare löfte om motsvarande 400 miljarder kronor extra för att nå Net Zero 2050. Samtidigt har Tory-premiärministern Rishi Sunak skjutit upp stoppdatumet för nya bensin- och dieselbilar från 2030 till 2035, försvagat reglerna om fossilgas och skrotat beslutet om värmepumpar vilket fått hård kritik från miljöorganisationer.
Sammantaget står det mycket på spel detta superklimatvalår, med flera rysare som väntar. För svensk del har dessa val stor betydelse; vi är förstås del av EU och har USA och Storbritannien som helt centrala marknader för varor och tjänster, har historiskt varit centrala för Sydafrikas demokratisering och har allt starkare band med både och Mexiko. Dessutom är vi som litet land med ledande klimatmål en förebild för många i dessa och andra länder – i superklimatvalårstider är det viktigt att fortsatt visa vägen för omställningen!
Mattias Goldmann är grundare av 2030-sekretariatet och en av Sveriges mest tonsättande debattörer i klimatfrågor.
