Hoppa till innehållet

Det våras för lövskogen

Den svenska skogsindustrin är nästan helt inriktad på barrträd, och för skogsägare kan det vara svårt att få bra betalt för lövträd. Men mycket tyder på att det kommer förändras.

”Lövet har en framtid och den blir bättre och bättre”, säger Kim Gunnarsson, virkeschef på Södra Skogsägarna.

Foto: Most Photos

Barrträd dominerar fortfarande stort i de svenska skogarna, men andelen lövträdsdominerad skog växer. Det är en trend som ser ut att bli allt starkare.

”Tittar vi i våra analyser av skogen så ser vi att lövvolymen, framför allt björk, kommer öka framöver”, säger Kim Gunnarsson.

Det är främst i de unga skogarna som beståndet av björk är stort. Där står det för drygt en tredjedel av virkesförrådet. Det beror dels på att skogsägarna inte hann plantera all mark efter stormen Gudrun 2005 då 75 miljoner kubikmeter skog förstördes, vilket gjorde att fler lövträd än planerat etablerade sig naturligt. En annan orsak är certifieringsregler och allmänna rekommendationer om att blanda in lövträd, inte minst på fuktiga marker.

”Man har haft den inriktningen sedan 1990-talet och nu har det börjat ge effekt”, säger Kim Gunnarsson.

Fler ser också nyttan med att gynna biologisk mångfald, för att sprida risken och göra sin skog mer tålig mot angrepp, enligt Carl Appelqvist, skogsvårdsspecialist på Skogsstyrelsen.

”Det finns olika skadegörare på alla träslag. I norra Sverige ser vi skador på tallungskog som drabbats av svamp. I granskogarna har vi stora problem med röta och granbarkborre. Sedan har vi problem på lövträd också, som almsjukan och askskottsjuka. Kontentan är att det är bra att variera. Man blir väldigt sårbar med en monokultur”, säger han.

Just björk har hittills visat sig vara tålig. Den drabbas inte lika lätt av stormskador som barrträd och får inte lika stora problem med svamp och insekter. Ändå är den inte lika lönsam.

”Du har lite lägre volymproduktion på björk jämfört med tall och gran. Det får man väl ändå lyfta som en nackdel”, säger Kim Gunnarsson.

Eftersom träden är för få och små blir mycket massaved istället för virke, vilket ger lägre ersättning. 

Men lönsamheten väntas stiga när andelen lövträd, och dessutom allt kraftigare sådana, fortsätter öka. Inom 10-15 år väntas det finnas ett ansenligt björkbestånd som lämpar sig för att bli virke.

För att det ska ske krävs förändringar inom industrin, som i dag främst är inriktad på barrträd. I dag går stora delar av lövträden på export, enligt Kim Gunnarsson.

”Vi måste fortsätta utveckla och jobba med den här frågan, den kommer bli viktigare och viktigare. All råvara framåt kommer vara eftertraktad”, säger han.

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera