Hoppa till innehållet

Tacka tjänstesektorn för svensk produktivitet

Potentialen för fortsatt tillväxt inom tjänstesektorn är stor men detta förutsätter en bättre tillgång på arbetskraft med rätt kompetens. Det krävs därför fortsatta reformer för att öka utbudet av arbetskraft och säkerställa den kompetens som eftersöks, skriver Almegas Ann Öberg och Patrick Joyce, tillsammans med seniorkonsulten Lars Jagrén

Foto: Press

Tjänstesektorn har under de senaste decennierna varit en tillväxtmotor i svensk ekonomi. Företagen växer snabbt men bidrar också till en ökad tillväxt i andra delar av näringslivet. En stor del av värdet som skapas syns inte ens i BNP-statistiken men märks desto mer när vi surfar, streamar eller använder appar, sökmotorer eller kartor. För att potentialen i samtliga delar av tjänstesektorn ska tas tillvara fullt ut behövs dock fler reformer.

I det långa perspektivet är det ökad produktivitet som skapar högre välstånd i ett samhälle. Dessvärre har den svenska produktivitetsutvecklingen under de senaste 15 åren varit en besvikelse. Från att ha legat i världstoppen – decenniet fram till 2007 ökade det svenska näringslivets produktivitet med fyra procent årligen – har produktivitetstillväxten stannat vid modesta 1,5 procent om året. En liknande inbromsning har skett i flera länder, men inte lika kraftig som i Sverige.

Det är främst industrins produktivitetstillväxt som har avmattats relativt våra konkurrentländer efter 2007. Produktivitetstillväxten har visserligen avtagit även i tjänstesektorn, men inte lika mycket. Och framför allt – produktiviteten i svenska tjänsteföretag har ökat betydligt snabbare än i tjänsteföretag i omvärlden.

Förklaringen är framför allt vår stora och snabbt växande flora av kunskapsintensiva företag. Dessa har under en längre tid haft en god tillväxt, men också bidragit till att de företag som använder deras tjänster kunnat växa. Det handlar främst om tjänster inom IT- och kommunikation, men även konsulttjänster inom exempelvis teknik, arkitektur, design, forskning och utveckling samt marknadsföring.

De kunskapsintensiva företagstjänsterna står för tolv procent av svensk BNP men har levererat 24 procent av BNP-tillväxten sedan 2010. Allra bäst har utvecklingen varit inom ”information och kommunikation” där produktiviteten har ökat med 4,5 procent per år sedan år 2008, dubbelt så mycket som i Euroländerna. 

Många tjänstebranscher bidrar också till ökande produktivitet i andra branscher. I takt med att samhället tjänstefieras har även industrin kunnat dra nytta av utvecklingen. Industrins köp av tjänster har dessutom ökat kraftigt de senaste decennierna, mycket till följd av outsourcing av tidigare interna tjänsteverksamheter samt ett allt större tjänsteinnehåll i produkterna. Enligt en beräkning bidrar kunskapsintensiva företagstjänster till att industrins produktivitet ökar med åtminstone 0,3 procent per år.

Dessutom är tjänstesektorns bidrag till produktivitetsutvecklingen egentligen större än vad statistiken vittnar om. När nationalräkenskaperna en gång utvecklades skulle de mäta produktionen av fysiska varor. Utöver renodlade och etablerade tjänster blir även alltfler varor till digitala tjänster, några till och med kostnadsfria, vilket gör det svårt att mäta deras samhällsekonomiska värde. Ännu saknas större studier av dessa förändringars samlade effekter, men de studier som hittills gjorts visar att digitala tjänster med störst värde är sökmotorer, e-post samt navigering och kartor – samtliga i dag helt oumbärliga tjänster både privat och i arbetet.

Potentialen för fortsatt tillväxt inom tjänstesektorn är stor men detta förutsätter en bättre tillgång på arbetskraft med rätt kompetens. Det krävs därför fortsatta reformer för att öka utbudet av arbetskraft och säkerställa den kompetens som eftersöks.

De skattesänkningar på arbetsinkomster som regeringen nämnde vid överlämnandet av vårpropositionen behöver skyndsamt realiseras.

I dag utbildas alltför få ingenjörer i Sverige. Hälften av de som påbörjar en ingenjörsutbildning hoppar av innan examen. För att öka genomströmningen måste regeringen ta reda på orsakerna till avhoppen och genomföra de åtgärder som behövs.

Med krympande ungdomskullar blir Sveriges attraktionskraft på internationella talanger allt viktigare. Arbetskraftsinvandringen fyller redan i dag en viktig funktion, inte minst inom IT och teknik, men hämmas av långa handläggningstider. Arbetstillstånd för högkvalificerad arbetskraft måste ske i snabbspår där korta väntetider kan garanteras.

I dag är det billigare att investera i anläggningar och maskiner än i medarbetare. Detta är ett problem för hela tjänstesektorn, inte minst de företag som exempelvis utvecklar AI och andra digitala redskap där kraven på ständigt uppdaterade kunskaper är en förutsättning. Ett skatteavdrag för investeringar i medarbetarnas kompetens skulle stärka de svenska tjänsteföretagens internationella konkurrenskraft ytterligare.

Ann Öberg, vd, Almega

Lars Jagrén, seniorkonsult och tidigare chefekonom på Företagarna och Unionen

Patrick Joyce, chefekonom Almega

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från ÅlandsbankenAnnons

Så hittar du rätt mix i portföljen: ”Tiden är risktagarens bästa vän”

Det finns ingen investeringsportfölj som passar alla. Men det finns ett antal frågor som du kan ställa till dig själv, och noggrant fundera över, för att enklare hitta fram till den rätta balansen för just dig, menar Ålandsbankens aktiechef Lars Söderfjell.

EXTERN LÄNK: Ålandsbankens experter hjälper dig i komplexa frågor 

En av de vanligaste frågorna Ålandsbanken får från sina kunder är hur en bra investeringsportfölj ska vara konstruerad. Tyvärr finns det inget svar som passar alla – varje portfölj ska sättas samman efter avkastningsförväntningar, placeringshorisont och risktålighet. Men det finns några frågor du bör ställa dig innan investeringsbeslutet.

Hitta din balans

Den första frågan är vilken förväntan du har på portföljens avkastning. Här gäller det att fundera igenom vilken avkastning olika tillgångsslag kan förväntas ge över tiden. En lågriskportfölj med statsobligationer har en förväntad avkastning på cirka 3 procent, medan en högriskportfölj med småbolagsaktier bör kunna ge 12–15 procent per år – men med betydligt större svängningar. 

Ålandsbankens aktiechef Lars Söderfjell.
Ålandsbankens aktiechef Lars Söderfjell.

Den andra frågan gäller vilken placeringshorisont du har. Tiden är risktagarens bästa vän – ju längre placeringshorisont, desto större är sannolikheten för att avkastningen blir i linje med de långsiktiga förväntningarna. Det är välkänt att avkastningen på exempelvis aktier kan variera rejält mellan åren, men med en placeringshorisont på 5–10 år brukar den genomsnittliga avkastningen ligga strax över 10 procent för en portfölj med nordiska aktier. 

Den sista frågan är vilken risktålighet du har. Om du inte är bekymrad över att portföljens värde kan variera med plus minus 10 procent under ett år kan du sannolikt ta på dig en större andel risktillgångar (och därmed få en högre avkastning), men om du sover dåligt när portföljvärdet varierar är det klokt att sänka risknivån i portföljen och avstå från att nå de riktigt höga avkastningsnivåerna.

Laga efter läge

Det finns förstås en mängd andra faktorer att ta hänsyn till. Finns det behov av ett löpande kassaflöde i form av utdelningar eller räntebetalningar? Hur viktigt är det att snabbt kunna realisera hela eller delar av portföljen? Vilka valutarisker är du beredd att ta? Har du några preferenser vad gäller hållbarhetsfaktorer? Antalet tänkbara portföljvarianter kan bli väldigt stort, och det är inte alltid enkelt att svara på frågorna. 

Portföljens sammansättning ska normalt inte heller vara statisk, utan variera beroende på konjunkturläget och värderingsnivåerna i marknaderna. Under det senaste året (fram till slutet av april) avkastade en global aktieportfölj – mätt i svenska kronor – drygt 29 procent. Under samma period var värdet på ett brett obligationsindex, till följd av ränteuppgångarna, i stort sett oförändrad. Ålandsbanken har i nuläget en högre exponering mot aktier och företagsobligationer än normalt i sina modellportföljer – investeraren kompenseras mer än väl för den högre risken jämfört med ”säkra” tillgångar som statsobligationer.

EXTERN LÄNK: Att välja Ålandsbanken kan göra skillnad 

Inflationstrycket dämpas

Trots att omvärlden har varit osäker de senaste åren med hög inflation och förväntningar om en svagare konjunktur tror Ålandsbankens analytiker inte att du ska vara alltför defensiv när du bygger din portfölj inför de kommande åren. Inflationstrycket har dämpats, och mycket tyder på att konjunkturläget är på väg att förbättras. Detta bör vara positivt för risktillgångar.

Det viktiga är att konsumenterna kommer att se sin köpkraft öka igen under 2024, vilket ger utrymme för bättre tillväxt i ekonomin och företagsvinsterna. Hittills har världsekonomin också varit betydligt mer motståndskraftig än befarat. Flera av de stora prognosinstituten har höjt sina förväntningar på den globala tillväxten för 2024 och 2025.

Kombinationen av lägre inflation och högre tillväxt är positiv för risktillgångar. Ålandsbankens analytiker skulle därför välja en högre exponering mot aktier och företagsobligationer än normalt inför återstoden av 2024. Men det är återigen en fråga om personliga preferenser, avkastningsförväntningar och risktålighet som avgör hur just din portfölj ska komponeras.

EXTERN LÄNK: Ålandsbanken hjälper dig att projektleda din ekonomi 

Mer från Ålandsbanken

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ålandsbanken och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera