Sverige behöver sänkta och förutsägbara skatter

Ett naturligt nästa steg för att stärka svensk konkurrenskraft vore att reformera och sänka kapitalinkomstskatterna. Det är dags för regeringen att gå från ord till handling och att samtidigt säkra regelverkens förutsägbarhet, skriver Jan-Olof Jacke och Karin Johansson vid Svenskt Näringsliv.

Publicerad: 26 april 2024, 08:51

Debattredaktionen

Text

Under de senaste veckorna har vi återigen fått en debatt om hur svenska skatter riskerar att driva verksamheter, investeringar och ägare ut ur landet. Ett område där vi har en olycklig tradition och där svensk skattepolitik historiskt åsamkat ekonomin och företagsamheten stor skada.

Den här gången handlar det om riskkapitalbranschen och en rad på varandra kommande beslut som slagit mot ett antal aktörer. Skatteverket förefaller vara högst aktiva i hur man driver dessa mål och verkar ha sökt delvis nya infallsvinklar.

Media rapporterar om upptaxeringar på sammanlagt 1,6 miljarder kronor. Ett stort antal rättsprocesser har pågått under mycket lång tid och omfattande resurser har lagts ner på båda sidor.

Svenskt Näringsliv har ingen uppfattning om enskilda ärenden, men den utveckling vi ser är illavarslande. Oförutsägbara, internationellt höga och snedvridande skatter skadar ekonomin och dess tillväxtkraft.

• För det första för att det uppenbart riskerar att få konsekvenser för var dessa verksamheter bedrivs, vilket understryker att svenska skatter inte är internationellt konkurrenskraftiga. Risken att verksamhet flyttar skulle kunna uppfattas som överdriven, om det inte vore så att vi har historiska såväl som nutida exempel på hur svenska skatter drivit på en sådan utveckling. Det är allvarligt för det svenska ägandet, för tillgången till kapital och för de svenska jobben.

De långa, oöverblickbara och i hög grad oförutsägbara processerna ställer också frågor om rättssäkerheten. Oaktat hur utfallet blir löper skattesystemet en betydande risk att förlora i legitimitet. När ambitionen borde vara att göra skattesystemet så enkelt och förutsägbart som möjligt, så drar dessa mycket utdragna processer i helt motsatt riktning. Också det slår mot företagsklimatet.

• För det andra för att vi har ett generellt konkurrenskraftsproblem med för höga skatter på såväl arbete som kapital. Marginalskatter på över 50 procent försvårar kompetensförsörjningen och orsakar ett gap och en spänning mot kapitalbeskattningen, som även den är hög i internationell jämförelse. Den allmänna debatten – som ofta yvigt och osakligt påstår att Sverige skulle vara ett ”skatteparadis” – ger sällan uttryck för detta. Svenska skatter på investeringar är helt enkelt höga i en internationell jämförelse.

En omfattande kartläggning som Deloitte utfört på Svenskt Näringslivs uppdrag av 15 konkurrentländer visade exempelvis att Sveriges generella kapitalskatt på 30 procent ligger klart högre än omvärlden. Där är snittet snarare neremot 20 procent. Flera länder tillämpar dessutom olika typer av nedsättningar, exempelvis erbjöds i en rad länder såsom Estland, Belgien, Storbritannien, Italien, USA och Kanada skattefrihet för utdelningar eller kapitalvinster helt eller upp till fler miljonbelopp samt för vissa typer av investeringar.

• För det tredje för att debatten inte tar hänsyn till riskkapitalsektorns betydelse för svensk ekonomi.

Sverige har en utvecklad riskkapitalbransch, vars framgångar inte bara avspeglar sig i att ett antal investerare och entreprenörer fått avkastning på de risker de tagit.

Mellan 2007 och 2022 investerade olika riskkapitalaktörer i närmare 4 000 svenska bolag till ett värde av nästan 500 miljarder kronor. Direkt och indirekt sysselsätts drygt en kvarts miljon personer, vilket motsvarar knappt 5 procent av Sveriges totala sysselsättning. I detta ligger även den viktiga funktionen med kapitaltillgång för startups och unga tillväxtbolag.

Analyser visar att riskkapitalägda bolag har en stark produktivitetsutveckling. Det är helt avgörande både för ekonomisk tillväxt och god reallöneutveckling. Att berörda företag har blivit starkare och mer konkurrenskraftiga har också bidragit till en högre sysselsättningstillväxt.

Stärkt produktivitet får stor betydelse över tid för ekonomins storlek. Redan i dag kan tiotals miljarder i ökat välstånd hänföras till dessa företags starkare konkurrenskraft och produktivitet.

Sverige har under de senaste decennierna genomfört ett antal reformer som tagit oss ur de mest destruktiva delarna av ett skattesystem som slog mot investeringar, företagande, arbete, sparande och ekonomisk tillväxt.

Avskaffandet av arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna för närmare 20 år sedan har förbättrat investeringsklimatet och ökat den entreprenöriella aktiviteten. Detsamma gäller flera av förbättringarna av entreprenörsskatten, dvs regelverket som omfattar fåmansföretag. Sverige har i dag ett bättre skatteklimat för entreprenörer och investeringar. Det har gynnat vårt land.

Ett naturligt nästa steg för att stärka svensk konkurrenskraft vore att reformera och sänka kapitalinkomstskatterna. Detta ligger också i Tidöavtalet. Det är dags för regeringen att gå från ord till handling och att samtidigt säkra regelverkens förutsägbarhet.

Konkurrenskraftiga och stabila förutsättningar för samtliga ägarformer gynnar Sveriges framtid.

Vi har inte råd att driva kapital, investerare och en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbransch ur landet.

Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv

Karin Johansson, vice vd Svenskt Näringsliv

Innehåll från NordeaAnnons

Lokala till globala på fem år – så växte livräddarna till miljardbolag

Uppdaterad: 17 maj 2024, 14:53Publicerad: 6 maj 2024, 08:29

Jimmy Eriksson och Alexander Albedj är grundare av Safe Life.

Svenska Safe Life har en lika enkel som viktig affärsidé. På bara fem år har företaget, som säljer och hyr ut hjärtstartare, vuxit till en internationell koncern med 24 dotterbolag i nio länder och en omsättning på 1,6 miljarder kronor.

– Nordea lade grunden för hela vår resa, säger medgrundaren Alexander Albedj.

EXTERN LÄNK: Gör som Safe Life, vänd dig till Nordea för nästa steg

Plötsligt hjärtstopp är den vanligaste dödsorsaken såväl i Sverige som globalt. I Sverige drabbas cirka 6 000 människor årligen utanför sjukhusen, och bara tio procent överlever. Det är här Safe Life ska göra skillnad. En hjärtstartare är nämligen det som kan rädda liv.

– Får du hjälp inom tre minuter har du ca 70 procent chans att överleva. Den siffran försämras sedan med tio procentenheter per minut – och i Sverige tar det i genomsnitt 11–12 minuter för räddningstjänsten att anlända. Det behövs därmed många fler hjärtstartare på plats runt om i samhället och även utanför sjukhusen, säger Jimmy Eriksson, vd och medgrundare på Safe Life.

Affärsidén är därför enkel. Safe Life säljer och hyr ut hjärtstartare till alla som vill ha dem. Och det är många. Privatpersoner, små och stora företag, kommuner, bostadsrättsföreningar finns bland kunderna. Men det finns också ett lager till i affärsidén, och den stavas förvärv. Många förvärv.

24 förvärv – och fler på gång

– Det här är en nisch där bolagen ofta grundats av passionerade brandmän eller människor inom sjukvården som sett vilket viktigt område det här är. Men många har haft svårt att växa efter en viss nivå. Verksamheterna är dock likartade och det finns därför stora skalfördelar med att vara en del av en större koncern, säger Alexander Albedj som är Head of M&A och Safe Lifes andra medgrundare.

Bland de skalfördelarna finns bland annat centrala inköp och logistiklösningar, men också möjligheten att bygga upp en säljorganisation och digitala utbildningslösningar. För även om det är en produkt som till viss del säljer sig själv, ser Safe Life både ett behov och en möjlighet att få ut fler hjärtstartare i samhället.

– Det har just med tidsfaktorn att göra och hur viktigt det är att få hjälp på några få minuter. Då räcker det inte att ett stort företag har en enda hjärtstartare, precis som det inte räcker med att ha en brandsläckare. I stället kanske det ska finnas en hjärtstartare på varje våningsplan och en bred kunskap om hur de används, förklarar Jimmy Eriksson.

Safe Lifes plan var redan från början att bli den ledande nordiska aktören. Fyra år senare har dock ambitionsnivån höjts rejält. Tack vare 24 förvärv har bolaget redan vuxit till en koncern med 1,6 miljarder kronor i omsättning och närvaro i såväl Europa som Nordamerika.

Med banken i ryggen från dag ett

Tillväxt kräver som bekant kapital. Och den snabba förvärvsresan har skett med såväl eget och externt kapital och banklån. Safe Life har Nordea som affärsbank, och banken har varit med från dag ett.

– Vi gick in med allt vårt eget kapital för att göra det första förvärvet. Nordea matchade vårt kapital och lät oss låna hälften. Det gjorde affären möjlig och lade grunden för hela vår resa. Sedan dess har vi fått jobba med samma engagerade team, och det har varit oerhört värdefullt för oss, säger Alexander Albedj.

För många snabbväxare är så klart tillgången till kapital en central fråga när de ska välja bank. För Safe Life har Nordea mött de behoven såväl i början som nu när de osäkra tiderna gjort det svårare för många att få finansiering. Och enligt Jimmy Eriksson är det långt ifrån bara kapital som Nordea bidragit med.

– Nordea har verkligen hjälpt oss och trott på oss – från det att vi egentligen kanske var för små, till idag när vi är större och därmed har helt andra kapitalbehov. Men de har också hjälpt oss med värdefull rådgivning och genom att vi fått tillgång till Nordeas stora nätverk.

Ett exempel på det sistnämnda är att Safe Life har fått presentera sitt erbjudande för Nordeas många BRF-kunder. Det är en kundgrupp som verkligen kan ha behov av hjärtstartare i fastigheten, inte minst eftersom 70 procent av alla plötsliga hjärtstopp sker i hemmet.

Nästa steg: Världen

– Ska vi sammanfatta vårt samarbete med Nordea så är det verkligen ett partnerskap. De har sett långsiktigt på vår affär snarare än att bevilja ett enskilt lån och det stödet har betytt mycket. Dessutom är Nordea en internationell bank vilket gör att våra nya dotterbolag kan ansluta sig till en gemensam och attraktiv bankinfrastruktur. Det minskar vår administration och gör förvärven mindre komplicerade.

Hur ser då framtiden ut för Safe Life efter att ha placerat ut mer än en halv miljon hjärtstartare på det norra halvklotet? Ja, ambitionsnivån har gått från nordisk marknadsledare till global dito. För att nå dit har bolaget stärkt kassan med 350 miljoner i externt kapital – och siktar på fler förvärv.

– Vi letar efter lönsamma och välskötta bolag som är bland de största på sina respektive marknader. Och vi letar efter drivna entreprenörer som ser fördelarna i att vara en del av en större bolagsfamilj. Med organisk tillväxt från dessa bolag, samt fler förvärv på nya och befintliga marknader, har vi siktet inställt på en omsättning på 3 miljarder kronor 2025, säger Alexander Albedj.

EXTERN LÄNK: Ta del av fler inspirerande kundstories från Nordea