Berättelser är makt. Vår bild av samhället och vart vi är på väg påverkar vårt beslutsfattande, oavsett om vi är verksamma i politiken, i näringslivet, investerar eller väljer yrkesinriktning. Minns tidseran när globalisering var religion. Det narrativet var så starkt att det påverkade vårt beteende och konsumtion i princip i alla dess delar.
Eftersom berättelser påverkar vårt beslutsfattande och kan inspirera oss i en gemensam riktning så är det ett verktyg för att åstadkomma förändring och utveckling. Så är det i politiken och på samma sätt är berättande och narrativ verktyg för företag och i ledarskapet.
I vår moderna svenska historia har det funnits flera nationella narrativ. Det kanske tydligaste exemplet i Sverige är Folkhemmet som lanserades 1928 av Per Albin Hansson. Bakom begreppet fanns en stark underton av att Sverige var ett samhälle präglat av ojämlikhet med ambitionen att skapa ett hem för hela folket. Denna strävan låg till grund för en rad välfärdsreformer. Berättelsen om folkhemmet kom senare att följas av det starka samhället.
Utan att själv slå mig för bröstet var arbetslinjen som Moderaterna etablerade inför valet 2006 ett annat exempel. Utifrån samhällsproblemet att många med arbetsförmåga hamnade i utanförskap etablerades strävan efter ett samhälle där allas arbetsförmåga tas tillvara. Och vi kan inte förbise att populistiska krafter i Sverige liksom i många andra länder har fått ett starkt genomslag för narrativet om att invandringen är orsaken till många av våra samhällsproblem och att lösningen handlar om att stoppa den samma.
Om jämlikhet och utanförskap låg till grund för folkhemmet respektive arbetslinjen finns det nu en möjlighet till en ny berättelse där behovet av klimatomställning kan bli berättelsens grund. Enkelt uttryckt så har vi en generation på oss att ställa de negativa effekterna av sju generationers industrialisering till rätta. Allt ska allt bli fossilfritt och hållbart. Rätt hanterat kommer det att kunna leda till en lång tillväxtfas för Sverige där vi genom utveckling, innovation, entreprenörskap och investeringar kan kombinera klimatnytta med fortsatt välstånd.
Det råder ingen brist på innehåll i en sådan berättelse. För att möta klimatutmaningen är Sverige som land väl positionerat för att ersätta det fossila med fossilfria produkter (exempelvis genom det gröna stålet och produkter från skogsråvaran), fossilfri energi och att utveckla Sverige till ett cirkulärt föregångsland. Vi har unika förutsättningar med tillgång energi, råvaror som skog och malm, stark innovationsförmåga och konsumenter som är nyfikna och tidiga i sina beteenden. Vi tror på sammanhållning och har gång på gång visat att vi som samhälle förmår ställa om.
Naturligtvis kan inte en berättelse stå för sig själv. Trovärdigheten och kraften i en aspirativ berättelse påverkas i vilken grad vi också agerar för att stödja och utveckla den. Därför blir de handlingar vi genomför bevis som gör berättelsen trovärdig. För att berättelsen ska bli trovärdig behöver den också understödjas av politiska reformer som energipolitik, förenklad hantering av tillstånd, sänkta skatter på arbete och reparationer för att stödja cirkularitet och konkurrenskraftiga villkor för svenska företag i den gröna omställningen. En aspirativ berättelse måste vävas ihop med politiska reformer och exempel från verkligheten som gör berättelsen trovärdig och engagerande.
Sist, men inte minst, så är jag övertygad om att en tydligare berättelse om Sverige behöver vara optimistisk. Det är bara om vi tror att omställningen är möjlig och att vi kan nå det vi aspirerar på som vi kan att lyckas. Det är särskilt viktigt i tider som dessa när det vuxit fram ett mer dystert narrativ om Sverige. Det behövs en alternativ berättelse som är hoppfull och som får konkurrera med den mer dystra som vuxit fram. Att vara optimist är ett aktivt val som går att kombinera med att ta andra utmaningar som exempelvis kriminalitet och en mer hotfull geopolitisk situation på stort allvar.
Per Schlingmann författare, entreprenör och rådgivare
