Hoppa till innehållet

Små järnvägsinvesteringar kan undvika igenkorkade vägar i Västsverige

Att förstärka järnvägen mellan Göteborg och Oslo för godstrafik är inte bara nödvändigt för att undvika en trafikinfarkt på E6:an, det är också samhällsekonomiskt lönsamt. För varje krona som investeras förväntas man få tillbaka det dubbla, skriver företrädare för näringslivet i Västsverige och Norge. 

Foto: Johan Nilsson/TT
Foto: Björn Solfors

Likt en hjärtinfarkt ser vi redan i dag hur flera viktiga vägar och järnvägar till Göteborg korkas igen så att varken gods eller passagerare kommer fram. När Fehmarn Bält-tunneln mellan Danmark och Tyskland öppnar om fem år väntas lastbilstrafiken fördubblas längs den redan överbelastade E6:an, som sträcker sig från Västsverige och upp genom Norge. Men det finns ljusglimtar i detta transportmörker, järnvägssträckan Göteborg-Oslo är en sådan. 

Snart ska såväl den svenska som den norska regeringen lägga fram sina nationella 10 års planer för infrastruktur. Det vore ett enormt misstag om inte en tydlig satsning på järnvägen mellan Göteborg och Oslo ingår i dessa. Vi behöver avlasta den svensknorska pulsådern, E6:an, innan det bildas fler allvarliga trafikproppar. Mycket står på spel, då Oslo är porten till resten av Norge och Göteborgs hamn är Skandinaviens port till resten av världen. 

Just nu genomförs ett av de mest omfattande infrastrukturprojekten i EU under 2000-talet vid Fehmarn Bält, där en tunnel för både väg- och järnvägstrafik mellan Tyskland och Danmark planeras att stå klar år 2029. Betydelsen för Sverige och Norge är stor ur flera aspekter, bland annat kommer det nästan ta lika kort tid att tåget mellan Malmö och Hamburg som att ta det till Göteborg. Det man däremot inte verkar vara förberedd på från vare sig svensk eller norsk sida är stora godsvolymerna som kommer från kontinenten, och som främst väntas översvämma våra vägar än mer.

För knappt en miljard i investeringar för Sverige och omkring två miljarder för Norge, kan järnvägen mellan Göteborg och Oslo rustas upp och förstärkas för att hantera delar av den ökade godstrafiken. I infrastruktursammanhang är detta småpengar, som skulle möjliggöra för tyngre och längre tåg att trafikera sträckan. Enligt en studie som Trafikverket och norska Jernbanedirektoratet nyligen publicerat kan hundratals lastbilar per dygn ersättas av godståg på den hårt belastade E6:an, genom en förstärkning av järnvägen. Med denna ”bypass-operation” kan en del av godsflödet föras över från väg till järnväg mellan Oslo och Göteborg, och därmed bidra till att minska risken för en trafikinfarkt på E6:an. 

I Norge benämns Göteborg som Norges viktigaste hamn, då en stor del av landets export och import går via Göteborgs hamn, Skandinaviens största. Göteborgs hamn är Sveriges viktigaste godsnav, där omkring hälften av Sveriges containergods anlöper. Hamnen är också en av världens mest elektrifierade, då över hälften av alla containrar transporteras via godståg. Tyvärr är andelen gods som transporteras på räls betydligt lägre på sträckan Oslo - Göteborg än på övriga sträckor. Bara tre procent av det norska godset går via järnväg. Genom en förstärkning av järnvägssträckan för godstrafik kan godstransporterna på räls tredubblas mellan Oslo och Göteborg.

Att förstärka järnvägen mellan Göteborg och Oslo för godstrafik är inte bara nödvändigt för att undvika en trafikinfarkt på E6:an, det är också samhällsekonomiskt lönsamt. För varje krona som investeras förväntas man få tillbaka det dubbla, och både svensk och norsk handel samt industri skulle stärkas. Denna siffra sticker verkligen ut, det är mycket ovanligt att se så kraftigt positiva samhällseffekter vid satsningar på tågtrafik. 

När gods flyttas från väg till järnväg minskar inte bara kostnaderna och köerna utan även utsläppen och energiåtgången. En förstärkning av järnvägen för godstrafik mellan Göteborg och Oslo skulle kunna minska utsläppen med över 30.000 ton koldioxid årligen. Siffran motsvarar hälften av de årliga klimatutsläppen från alla Göteborgs tunga fordon. Vi vet också att all energi är åtråvärd och att energieffektiva lösningar är framtiden. Transporter som går på järnväg istället för på väg är extremt energisnåla, då förluster i friktion är mycket högre för gummi mot asfalt jämfört med stål mot räls.

Argumenten för att satsa på järnvägen mellan Göteborg och Oslo är många. Den som vill ha mycket ”pang för pengarna” bör genomföra denna samhällsekonomiskt gynnsamma satsning. Då sträckan också är utpekad som en prioriterad del av det europeiska transportnätet (TEN-T), inte minst för att den är så pass eftersatt, finns det god möjlighet till medfinansiering från EU. Dessutom är såväl Göteborgs som Oslos hamn kritiska transportnoder i TEN-T:en, så för att leva upp till EU-kraven krävs en upprustning av järnvägslänken mellan dem. Om den svenska och norska staten prioriterar denna sträcka i våra respektive nationella planer för infrastruktur, skapas inte bara stora nyttor för två nationer, utan också klimatnytta för både dagens och morgondagens invånare. 

Karin Pleijel, ordförande för Megaregionen STRING

Eirik Lae Solberg, byrådsleder i Oslo

Patrick Strömsnes, Ordförande för Norsk-Svenska handelskammaren i Göteborg

Johan Trouvé, vd för Västsvenska handelskammaren 

Göran Eriksson, vd för Göteborgs hamn

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från Cliens KapitalförvaltningAnnons

Prisade fondbolaget: ”Vi vill lära känna bolagen på djupet”

Cliens Kapitalförvaltnings nya fond, Small & Micro Cap, har ett stort fokus på svenska och nordiska småbolag. ”Genom att bredda oss till exempelvis Danmark och Finland öppnas nya spännande möjligheter, samtidigt som vi fortfarande kan träffa bolagen och förstå dem på djupet”, berättar Johanna Ahlqvist, som förvaltar fonden tillsammans med Carl Sundblad.

2023 blev Cliens Småbolagsfond utsedd till ”Årets Småbolagsfond” av Privata Affärer, vilket juryn motiverade med att fonden ”konsekvent sållar fram kvalitetsaktier som lönar sig för spararna”.

Nu har Cliens Kapitalförvaltning startat ytterligare en fond, med lite annat fokus än bolagets två andra småbolagsfonder.

– Den nya fonden kommer att fokusera mer på den nordiska marknaden, och upp till 20 procent av fondförmögenheten kan investeras utanför Sverige. Dessutom inriktar vi oss mer på ett segment som ligger mellan våra befintliga small- och microcap-fonder, förklarar förvaltaren Johanna Ahlqvist.

Läs mer om fonden på www.cliens.se

Större ”fiskevatten”

Fonden är fortfarande en relativt likaviktad portfölj, med runt 40 innehav, som alla ska vara med och bidra till fondens prestation.

– Våra nordiska grannländer ger oss större ”fiskevatten” att hitta bolag i. Rimligtvis borde Danmarks bästa småbolag vara mer intressanta än Sveriges 40:e bästa. Det ger oss också möjlighet att investera i fler sektorer. I Danmark finns det till exempel ett antal bank- och försäkringsbolag i smallcap-klustret, vilket vi saknar i Sverige. Och i Finland finns det intressanta mjukvarubolag samt möjlig exponering mot flertalet mindre verkstadsbolag. Slutligen finns en norsk råvarusektor som vi saknar i Sverige.

– Men vi väljer medvetet att hålla fonden till Norden. Rör vi oss längre bort har vi inte längre den närhet vi kan ha som en nordisk firma. Vi vill kunna träffa bolagen och verkligen förstå oss på deras verksamheter på djupet, säger Johanna Ahlqvist.

Gedigen erfarenhet

Själv har hon en bakgrund på säljsidan, med bland annat 15 år som aktieanalytiker hos SEB på meritlistan. Där fokuserade hon huvudsakligen på TMT-sektorn, även om hon även hann täcka ett antal andra branscher och bolag.

– För tre år sedan fick jag möjlighet att gå över till köpsidan, i och med att jag började på Cliens, där jag fick ansvaret för vår Mixfond. Det är en fond som allokerar mellan räntor och aktier, där jag ansvarar för allokeringen samt urvalet av aktier fonden investerar i.

Den nya fonden har ett väldigt brett perspektiv när det kommer till olika branscher.

– Vi tittar mycket på trender som går över flera branscher, som till exempel elektrifiering, automation och klimatomställning. När det gäller specifika sektorer så handlar det kanske snarare om att vi försöker undvika sådana där vi inte ser de strukturella tillväxtparametrarna, som till exempel telekombranschen.

Såg ett behov

Small & Micro Cap startade hon tillsammans med erfarna förvaltaren Carl Sundblad.

– Det var egentligen triggat av ett behov, där vi såg att många småbolag blivit ganska stora.

Och i vår renodlade småbolagsfond fanns ett antal bolag som var för små för att investera i, men samtidigt för stora för vår microcap-fond. Så vi hittade ett glapp, där det fanns väldigt många fina bolag som vi ville investera i.

Fonden har ett uttalat kvalitetsfokus och investerar inte i förlustbringande bolag. Precis som i Cliens småbolagsfond använder man en modell där man tittar på vinsttillväxt, vinstmarginal och ROE.

– Vi vill att portföljen ska ha minst 10 procent vinsttillväxt, 10 procent vinstmarginal och ett ROE på 15 procent. Uppfyller man de kraven har man, sett till historien, uppnått en avkastning som ligger betydligt högre än börsens genomsnitt.

– Att vi arbetar med småbolagssegmentet från första början är för att tillväxten där är högre än för större bolag. Och över tid hänger vinsttillväxt ihop med aktiekursens utveckling, konstaterar Johanna Ahlqvist.

Hon menar att Cliens Small & Micro Cap passar de flesta.

– I alla fall om du är en långsiktig sparare som vill investera i kvalitetsbolag med god tillväxt.

Läs mer om fonden på www.cliens.se

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Cliens Kapitalförvaltning och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera