Att styrelsearvodena i allt högre grad upplevs vara frikopplade från såväl den ökande arbetsbördan som det växande ansvaret försvårar en nödvändig breddning av rekryteringsbasen. På längre sikt hotar det näringslivets konkurrenskraft. Därför måste ägarna se till att ersättningarna hänger med.
Sverige har i relation till befolkningsstorleken en hög andel framgångsrika globala företag, vilket bidrar till vårt välstånd. För att bibehålla ett konkurrenskraftigt näringsliv med framgångsrika företag krävs rätt förutsättningar. Det handlar bland annat om stabila och förutsägbara regler, ny kunskap i form av forskning och innovationer, samt välutbildade talanger och tillgång till riskvilligt kapital.
Ett perspektiv som inte får glömmas bort är betydelsen av rätt kompetens och engagemang i företagens styrelser. Vi lever i en tid av stora förändringar och en komplex omvärld, vilket gör det svårare än någonsin för bolagen att navigera. Det ökar värdet av professionellt styrelsearbete. Därför måste det finnas en bred talangbank av styrelsekandidater med olika erfarenheter och perspektiv: personer som genom att arbeta i styrelserna är med och formar framtidens framgångsrika företag.
Samtidigt ökar kraven på styrelserna – inte minst i börsnoterade bolag – vilket driver upp både arbetsbördan och ansvaret. Regelverken blir fler och mer komplicerade. Förebyggande riskhantering och regelefterlevnad kräver mer tid. Ytterst finns ett personligt skadeståndsansvar som i kombination med risken att osakligt eller onyanserat kritiseras publikt inskärper allvaret. Utmaningen för styrelserna är att ha fokus både på förtroendeskapande kontroll och på företagets strategiska agenda för att skapa maximalt och hållbart värde.
Att arbeta i styrelsen för ett svenskt börsbolag innebar år 2021 i genomsnitt 14 sammanträden, enligt en granskning av revisionsfirman Pwc. Ofta med ett mycket omfångsrikt underlag att läsa före mötet. Till det ska läggas kommittémöten och löpande kontakter inom styrelsen och med bolagets ledning. Det senare gäller framför allt ordföranden, som har en viktig funktion som lagledare för styrelsen och bollplank till VD. I samband med rekrytering av ny VD, förvärv eller kriser blir tidsåtgången givetvis ännu mer omfattande. Ett styrelseuppdrag i ett börsnoterat bolag innebär i dag sammanfattningsvis både ett mycket stort personligt ansvar och en tidsåtgång som kan jämföras med en deltidstjänst.
De europeiska styrelseorganisationerna Ecoda och Wtw har, med Styrelseakademien och Alumni som svenska partners, undersökt vad europeiska styrelseledamöter tycker om arbetsbelastningen och ersättningen. Av den framgår att nio av tio intervjuade anser att komplexiteten och tidsåtgången i uppdraget har ökat de senaste tre till fem åren. Två tredjedelar menar att den ökningen är signifikant. Under samma tidsperiod har arvodena för styrelsearbetet emellertid utvecklats i mycket måttlig takt. Fyra av fem svarande menar därför att betalningen inte längre är rimlig för uppdraget. Trenden är likartad i samtliga undersökta länder.
Knappt en av fem ledamöter i svenska börsnoterade bolag arbetar i fler än en styrelse, vilket speglar den ökade tidsåtgången. Uppdraget ska kombineras med andra åtaganden; ett operativt jobb, egna investeringar, familj och fritidsintressen. Även om styrelseuppdrag givetvis är attraktiva, så blir det allt vanligare att tillfrågade kandidater tackar nej, inte minst när det gäller uppdrag i noterade bolag, för att inte tala om statliga bolag där arvodet är ännu lägre än för motsvarande privat bolag. Ofta är ersättningen en bidragande faktor, i kombination med omfattande tidsåtgång och komplext ansvar.
Det är svårt att hävda att det femtonhundratal personer som arbetar i styrelserna för bolagen på börsens huvudlista blir orättvist behandlade. Tvärtom. De har valt att acceptera både arbetsbördan och ansvaret till den ersättning som erbjuds. Däremot begränsar ersättningen urvalet för framtida styrelserekryteringar, vilket riskerar att hämma näringslivets långsiktiga utveckling. Mångfalden påverkas negativt.
Det har länge varit svårt att rekrytera utländska styrelseledamöter, inte minst från de anglosaxiska länderna, annat än möjligen till de allra största svenska företagen. Den bild som framtonar i undersökningen tydliggör det som rekryteringsföretagen redan upplever: att det kommer att bli svårare att rekrytera även inhemska kandidater eftersom allt fler presumtiva kandidater tackar nej.
Lösningen är i grunden enkel: ersättningarna för styrelseuppdragen behöver ses över så att ökande tidsåtgång och ansvar också reflekteras i arvodet. Att se till att ersättningen står i rimlig proportion till insatsen är en viktig uppgift för bolagens valberedningar redan inför årets stämmor. Det handlar ytterst om ägarnas ambition att attrahera rätt personer som stöd för bolagens långsiktiga utveckling.
Catharina Mannerfelt, partner Alumni
Magnus Tegborg, grundare och koncernchef, Alumni
Håkan Broman, verkställande direktör Styrelseakademien
Svante Forsberg, ordförande Styrelseakademien
