Hoppa till innehållet

En epok slut – Volvos sista diesel har rullat ut

Volvo Cars har valt väg och ska från och med 2030 bara sälja elbilar. Bensinmotorn får några år till på sig, men den sista Volvon med dieselmotor, en XC90, har rullat av bandet i Torslanda under tisdagen.

På tisdagen 26 mars 2024 rullade Volvo Cars sista dieselbil av bandet i Torslanda, Göteborg.
På tisdagen 26 mars 2024 rullade Volvo Cars sista dieselbil av bandet i Torslanda, Göteborg.Foto: Pressbild

I slutet av 1970-talet hade Volvo kommit fram till att en dieselmotor behövdes och 1979 kom 244 GL D6. En dieselbil var ett svar på en efterfrågan från flera europeiska marknader och under huven satt en motor som utvecklats av Volkswagen.

Ungefär 20 år senare kom nästa stora steg, som blev en stor succé. Strax efter millennieskiftet, i och med lanseringen av en egen 5-cylindrig motor, visade Volvo att man kunde konkurrera med de finaste tyska dieselmotorerna.

Men nu är sagan all. Efter att ha setts som ett miljöbränsle med relativt sett låga koldioxidutsläpp kom Volkswagens dieselgate och på det en diskussion om höga partikelutsläpp. 

Andra generationens XC90 lanserades 2014 med D5-turbodiesel på 225 hk som alternativ.
Andra generationens XC90 lanserades 2014 med D5-turbodiesel på 225 hk som alternativ.Foto: Volvo Cars

En accelererande utveckling av elbilar var sista spiken i kistan för dieseln, åtminstone inom Volvo Cars VOLCAR B -4,58%Dagens utveckling.

På tisdagen tillverkades den sista bilen i Torslanda som går att tanka med diesel. En historisk, och lite nostalgisk, dag för Volvo Cars strategichef Erik Severinson som varit med under utvecklingen av flera viktiga Volvomodeller.

”Vi kommer att vara jättestolta för våra dieselmotorer som vi har gjort och som vi har haft, men för oss är det en teknologi som får bo på museum, inte på marknaden”, säger han.

Valet är som sagt gjort, det är bensinhybrider och elbilar som gäller. Men den hyllade D5-motorn var viktig för Volvo Cars.

Volvo Cars strategichef Erik Severinson.
Volvo Cars strategichef Erik Severinson.Foto: Pressbild

”Vår första egenutvecklade dieselmotor var en väldigt stor sak. Det var en konkurrenskraftig produkt som skapade många arbetstillfällen runt omkring både Göteborg och Skövde.”

”Den raka femman, den kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta”, säger Erik Severinson.

Med produkter som XC90 och XC60 stod dieselbilar för majoriteten av Volvos försäljning i Europa så sent som 2019. 

”Diesel har alltid varit en europeisk affär men nu är vi nere på ensiffrigt om man ser till produktmixen. Kommersiellt är det här en ganska liten förändring för oss.”

Även om elbilarna utvecklas snabbt finns det områden där de har sina nackdelar, för den som drar tunga släp till exempel. Vad säger ni till kunder som vill ha diesel?
”Det finns säkert ett kundsegment där det finns en efterfrågan. Men många kunder har redan gått från att köra diesel till att börja köra laddhybrid eller elektriskt. Det är lätt att tänka att man ska dimensionera sin bilkörning efter att man ska åka runt med en hästkärra varje dag – fram och tillbaka till jobbet – men det är inte många som gör så.”

På tisdagen 26 mars 2024 rullade Volvo Cars sista dieselbil av bandet i Torslanda, Göteborg.
På tisdagen 26 mars 2024 rullade Volvo Cars sista dieselbil av bandet i Torslanda, Göteborg.Foto: Pressbild

Att det kan gå snabbt för bilmarknaden att byta fot är dieselns uppgång och fall ett bra exempel på. 2019 låg dieselandelen i Volvo Cars globala försäljning på 30 procent. I fjol på under 10 procent. 

Elbilarna? De stod för noll procentandel 2019, men för 16 procent ifjol. Och från 2022 till 2023 ökade Volvo Cars försäljning av elbilar med 70 procent. 

Trenden är alltså tydlig. Till målet på 50 procent renodlade elbilar 2025 är det fortfarande dock ganska långt. 

Innehåll från AJ ProdukterAnnons

Forskarens tumregel: Då ska du vara på kontoret – och då kan du jobba hemma

Leif Denti är forskare i psykologi vid Göteborgs universitet med bland annat innovation, kontorsutformning och distansarbete som specialområden.
Leif Denti är forskare i psykologi vid Göteborgs universitet med bland annat innovation, kontorsutformning och distansarbete som specialområden.

I hemmets lugna vrå eller i fikarummets sorl – var finner vi bäst vår kreativa gnista? Forskaren Leif Denti pekar på vikten av balans:

– Att jobba hemifrån upp till 2,5 dagar i veckan är positivt. Det förenar fokuserat arbete med det spontana utbytet på kontoret, säger han.

Guide: Tänk i funktioner och få ett välplanerat kontor 

En stor studie som publicerades i tidskriften Nature i fjol visar att distansarbete minskar vår innovationsförmåga. Den direkta konsekvensen av utbrett hemarbete är alltså att vi kan få arbetsplatser och företag som stagnerar. Men samtidigt uppskattar många att kunna sköta sitt jobb från den egna bostaden.

Så vad är lösningen – bör företag försöka locka tillbaka medarbetarna till kontoret genom att satsa på en mood manager som fyller kylskåp med energidryck och ordnar god stämning med quiz och after work? Eller ska man kanske omfamna en hybridmodell, där medarbetare växlar mellan hem- och kontorsarbete för att förena det bästa av två världar?

Leif Denti – som är forskare i psykologi vid Göteborgs universitet med bland annat innovation, kontorsutformning och distansarbete som specialområden – är tydlig med att det inte finns någon universallösning som passar alla personer eller alla företag. Men han har en tumregel för hur man kan tänka:

– Om du vet exakt vad du ska göra kan du jobba hemifrån och ha korta möten online emellanåt. Hemmet passar bra för uppgifter som kräver att man fokuserar ordentligt utan att bli störd. Men om du stöter på problem eller behöver tänka ut olika lösningar på svävande problem är det bättre att komma in till kontoret och träffa kollegorna på riktigt.

Möten som väcker kreativiteten

Det som händer när vi inte går till jobbet är att vi går miste om det som inom sociologin kallas för den ”tredje platsen” – ett ställe där man samlas utanför hemmet (den första platsen) och arbetsplatsen (den andra platsen), förklarar Leif Denti.

– Även om det är lättare att jobba ostört hemma har medaljen en baksida. I din bostad missar du de där spontana och informella samtalen med kollegorna som kan ske kring kaffemaskinen eller i lunchrummet. Där kan man ställa ”dumma frågor” som man borde veta svaret på, men inte vågade fråga när man satt på mötet. När vi bara möts digitalt på Teams eller Zoom kan sådant lätt försvinna.

Och den här typen av möten är viktiga både för kreativiteten och för att man ska trivas med sitt jobb, konstaterar han. 

– Man kan försöka skapa ett ’digitalt fikarum’, men det kräver att alla anstränger sig lite extra. Vad jag kan se är det inte så vanligt att man gör det. De flesta verkar känna att de hellre lägger den tiden på sina arbetsuppgifter.

Vad är skillnaden mellan ett videosamtal jämfört med att träffas i verkligheten? 

– Det är en stor skillnad. Ju längre bort från ett riktigt möte vi kommer, desto mindre ’rik’ blir kommunikationen. På digitala möten är det svårt att fånga upp kroppsspråk, och små signaler, som om någon håller med, eller är uttråkad. Det blir också klurigt med turordning: folk blir mer tillbakadragna och ställer färre frågor. Det påverkar samtalet negativt.

När bara en person kan prata i taget begränsas även ”samtalets bandbredd”, som Leif Denti uttrycker det:

– Och efter ett digitalt möte stänger vi ofta bara ner, till skillnad från på kontoret där vi kanske tar en kaffe efteråt och fortsätter diskutera. Det är i de stunderna, långt borta från det formella mötet, som många viktiga tankar och idéer kan komma upp – saker som kanske inte nämndes under själva mötet eller som man inte vågade ta upp.

En annan utmaning med distansarbete som ofta lyfts fram är att det blir svårt att bygga en stark företagskultur och känsla av gemenskap. 

– Det är svårare att skapa starka relationer med kollegor om man inte träffas regelbundet. Visst går det att bygga relationer online, men det är ofta lättare och mer effektivt ansikte mot ansikte.

Juniora anställda vill ofta vara på kontoret mer än de seniora, vilket troligen beror på att de yngre behöver ha kunskapsöverföring från de äldre.

50-50 ger bäst balans

Även om det inte finns någon given formel för hur – och var – företag och medarbetare bäst lägger upp sitt arbete, visar studier på positiva effekter av att jobba hemifrån upp till 2,5 dagar i veckan. Det ger oss mer kontroll över våra liv och hjälper till med balansen mellan jobb och fritid: Man slipper pendla och kan fixa saker hemma, samtidigt som livspusslet med hämtning och lämning av barn blir enklare. 

– Men om man jobbar hemifrån mer än så kan nackdelarna börja tippa över: det blir svårare att hålla koll på vad som händer på jobbet och vad som är viktigt just nu. Om man tappar den känslan kan jobbet kännas mindre givande över tid, och man kan känna sig isolerad.

Som Leif Denti ser det kännetecknas arbetslivet just nu av ett sökande efter de arbetsformer som fungerar bäst.

– Förändring och innovation är tidlösa ämnen. Men det är också svåra frågor. Vi kommer så småningom att hitta lösningen. Det är jag inte orolig för.

Hur skulle den lösningen kunna se ut tror du?

– Om fem till tio år kommer vi att ha hittat olika former som är bättre anpassade för olika typer av företag. För anställda på ett mjukvarubolag kanske det fungerar bra att arbeta mer hemifrån än om man är anställd på ett tjänsteföretag. Men framför allt kommer vi att förstå mer kring hur distansarbete påverkar arbetsinsatsen och oss själva. Och när vi vet det blir det såklart lättare att lägga upp en plan.

Få till ett inbjudande och socialt kontor med sittmöbler till lounge & entré 

 

Mer från AJ Produkter

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med AJ Produkter och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera